2008. Listan.

Snott från http://kamikazekitten.blogspot.com/

…mest omvälvande förändring: Att jag lärt mig skita i vad andra tycker om mig.
…värsta misslyckande: Att jag inte lyckades på MDH.
…lyckligaste ögonblick: När jag insåg att jag älskade mig själv. Hah!
…sorgligaste händelse: Två hål i tänderna.
…mest irriterande: MDH och människor med tekniska utbildningar som inte kan acceptera en humanist i sitt sällskap. Idioter.
…största bedrift: Nä, jag vet faktiskt inte...
…nyttigaste lärdom: Efter regn kommer solsken. Tydligen.
…finaste present: Jag har faktiskt inte fått några presenter i år. Eh. Oj!
…roligaste: Mitt feta A på en uppsats i våras! Wohooo!
…tråkigaste: MDfuckingjävlaH.
…underligaste upplevelse: Hela våren.
…bästa nyhet: Ingen aning.
…godaste maträtt: Råstekt potatis. Varför har jag inte kommit på det tidigare?
…mest minnesvärda resa: Har inte varit någonstans. Men Gripsholm i somras var ju najs.
…bästa bok: Adorned in Dreams.
…bästa film: Cloverfield var ju rätt spännande.
…bästa tv-program/serie: Har inte sett på någon serie i år... men om jag hade gjort det hade jag troligen skrivit Gossip Girl här. Det lilla jag sett har varit bra.
…musikaliska upptäckt: Belle & Sebastian. Felix Da Housecat.
…bästa konsertupplevelse: Har inte varit på någon.
…flitigast använda plagg: Svarta jeans
…värsta modemiss: Ingen. Tror jag.
…mest överskattade trend: Chinos.
…mest underskattade trend: Lack.
…mest pinsamma ögonblick: Att behöva redovisa, helt oförberett, sin arkitekturuppsats inför människor som är experter inom området (arkitekter, byggnadsanitkvarier osv osv!) Fy fan. Det sög, minst sagt.
…bästa sajt: Style.com
…sämsta köp: USB-lampa. Helt värdelös. Men fick lämna tillbaka den.
…bästa köp: En klänning för 98 spänn.
…roligaste fest: Sommarfesten på Kåren. HAHAHA! Eller vänta nu...? Hursomhelt - den gav mig och Maria, som tvingades bevittna eskapaderna, något att prata om ett bra tag framöver.
…finaste bild: Alla mina bilder är halvdåliga. Eller så är alla halvbra. det finns ingen som sticker ut bland dem.
…biggest mistake: Inget. Jag står för allt jag gör och säger, de som tycker jag är korkad för det kan gå och gömma sig.
…biggest regret: Jag ångrar inget.
…vackraste sms: Vet inte. Kanske inte vackrast, men däremot roligast:

"Eeew! Sitter en jävel mittemot nu på tunnelbanan som andas ut som fan med munnen rakt på mig. Värsta luftpustarna som kommer när jag ANDAS IN. Fan va äckligt. Blä."

Faktiskt så tror jag att jag själv skickat det vackraste smset. Fast det är ju en annan historia.

…mest inspirerande: Margot Tenenbaum i filmen, The Royal Tenebaums, har varit en inspiration ganska lämge nu. Jag vill vara lika coolt cool som hon.

Sådär.

Men det kommer nog ett till inlägg om året som gått.

Depp.

Men fan. Jag vet inte vad det är med mig, men jag har varit riktigt nere hela dagen. Jag tror jag lider av något, ena dagen kan jag vara jättepositiv, nästa är jag helt borta i mina orosmoln.

Hoppas nyår blir roligt. Det kan faktiskt mycket väl bli det, vi är iaf 11 personer som tänkte samlas.

Imorgon ska jag köpa en kamera förhopningsvis. Jag skiter i om jag blir ruinerad. Jag måste ta snygga kort nästa år. Det känns nästan som om nästa år är det sista riktiga ungdomsåret. Jag känner nästan på mig att allt som är nu kommer att splittras upp inom något år. Tråkigt men sant. Förhoppningsvis tar något annat vid när detta väl sker. Min största skräck är att sitta i en ny stad (eller kvar i den gamla) ensam. Hah, med min tur hamnar jag väl på typ stadsbyggnadskontoret i Stockholm, och efter panikartat letande efter bostad finner jag en ful en i typ... Vallentuna. Eller någon annan svår förort, eller förstad... HÅLA helt enkelt.

Den som lever får se.

Spännande saker som hänt sen sist.

Ja vad ska man säga, jag vet faktiskt inte. Det som hänt är så tragiskt, men jag visste fan att det här året skulle avrundas på ett eller annat dåligt sätt. Vad är det då frågan om? Jo. Jag lagade igår två hål i mina tänder! :O

Låt mig förtydliga, TVÅ HÅL. Det kan tilläggas att jag aldrig haft några som helst hål eller annat i mina tänder. Tandläkaren är förbluffad och hade en teori om att jag kanske hade varit en storkonsument av läsk sedan vi sågs för ett år sedan. Grejen är ju dock att jag inte dricker läsk alls... Och det är väldigt sällan som jag äter godis. Och jag är något av en tandhygien-Hitler som inte kan leva normalt om inte mina tänder är rena.

Jepp. Annars har det inte hänt så värst mycket, naturligtvis.

Det här med julen vet jag inte riktigt hur jag ska hantera i år. Jag har ingen som helst julkänsla, imorgon, julafton kommer jag nog spendera halvt inne i min garderob utrensandes kläder. Kanske ska jag titta på Karl-Bertil... Men vi får se. Suck.

Nyår vettfan hur den blir heller. Vi hade ju tänkt fira ihop hela kompisgänget, men vi har ingenstans att vara - Det blir lätt så när man inte direkt känner någon. Haha. Hur som helst tänker jag ändå klä upp mig. Det är bäst att passa på när man har en ursäkt.

Jag har även börjat drömma om en systemkamera. Nikon D60 för att vara exakt. Det känns som om att jag faktiskt har förutsättningarna för att kunna ta bra bilder, men min nuvarande kamera är något begränsande. Frågan är ju om jag är beredd att bli ruinerad bara för att tillfredställa mitt behov av att dokumentera mina ungdomsår i 10,2 megapixels. Hm...

Nästa vecka kommer det nog ett långt inlägg på bloggen. Jag känner att jag måste gå igenom hela året som gått i någon slags krönikaform där jag systematiskt går igenom varje månad och förbannar allt. Det blir skojigt det.

Snorigt.

Jag är förkyld. Fast inte sådär rå-förkyld att jag måste ligga nerbäddad i sängen. Nej, jag har dragit på mig nån slags mes-influensa. Jag mår som vanligt, men har ont i halsen. Jävligt irriterande. Tror för övrigt att det hela är på väg bort efter bara en dag. Hade likadant för 6 månader sedan. Skumt.

Annars är allt som vanligt. Mest skit alltså. Köpte en ny klänning som är asfin i måndags. Jag tror jag börjar tänka i banorna "Jag måste se snygg ut när jag misslyckas" igen. Fan då.

Fast nu är det bara lite drygt en månad kvar tills jag får återvända till mitt kära universitet igen! :D

Hualigen

Jag lyckades till slut skriva klart mitt pm. Blev rätt dåligt, men FAN så skönt att äntligen åstadkommit något på den här kursen! :D

Nu kan jag ägna resten av veckan åt intellektuell stagnation. Förutom på torsdag, då ska jag till Nationalmuseum! Oooiiih!!! Jag känner verkligen att jag måste odla konstsinnet nu, var alldeles för länge sedan.

Det är för övrigt sommarfest/lucia/jul-fest på Kåren på lördag. Jag tänkte försöka ta mig dit. Jag har den perfektsa outfiten, jag ser ut som en tomte, men det gör inget, det är kul att se kufisk ut! :D

Nu är det snart slut.

Jag fattar inte vart den här hösten har tagit vägen. Det känns som att jag inte gjort ett skit, bara gått runt och varit...eh... förvirrad och konstig. Det känns som om inget av det som hänt i höst var menat att hända... Som att den här tiden inte egentligen ska räknas. Det är svårt att exakt beskriva känslan.

Och nu är det snart jul. Jag tänker fan inte fira alls. Det är ingen idé. Ska gå på midnatssmässa, sen får det räcka. Kalle Anka kan dra åt fanders.

Jag har dock lovat mig själv att jag en gång i framtiden ska fira en riktig Fanny och Alexander-jul. Det får bli när jag köper en herrgård då. Eller en stor lägenhet med högt i tak. Skulle dock inte förvåna mig om jag får fira ensam. Men äh, för att citera mormor; BRA KARL REDER SIG SJÄLV. ;)

Ja... Det är faktiskt väldigt deprimerande med jul. Kände exakt likadant förra året. Det enda positiva med julen är att efter helgerna är slut är det bara en sådär 3,5 månader tills det börjar bli vår. Alltid något att se fram emot.

Tycks dock som att nyår kan bli roligt... Får se hur det blir. Det kan mycket väl bli en chans att klä upp sig som FAN, och det gillar vi! :D

Felet med MDH.

Jag tror jag såhär mitt i uppsatsskrivandet kommit på vad som är felet med MDH.

Det är inte tillräckligt flummigt.

Troligen beror detta på att skolan är teknikinriktad och det smittar av sig på alla kurser.

När jag skriver uppsats är det inte ovanligt att jag skriver den avslutande diskussionen först, jag vet ju ändå vad de är jag vill och kommer att komma fram till. I uppsatsen jag skriver just nu sitter jag och tvekar hela tiden om de slutsatser jag drar verkligen kommer att accepteras av skolan. Jag känner hela tiden att fritt tänkande inte är lika accepterat på MDH som på SU. På MDH vill man ha allting svart på vitt, på SU öppnar man gärna upp för vidare diskussion och analys.

Men det känns ändå bra när jag skriver uppsatsen. Äntligen kan jag konstatera att jag, även om det var jobbigt, faktiskt lärde mig väldigt mycket under våren på SU. Jag skulle lätt kunna hålla ett föredrag, helt oförberedd, om Sveriges arkitekturhistoria, med social bakgrund och genomgripande stilanalys, mellan 1920 och 1980. Det gäller bara att tänka utanför ramarna, och, framförallt; Tillåta sig att tänka själv.

Något mer jag finner att jag lärt mig från min tid på SU är att jag tycks fått en jävla förmåga att analysera olika situationer, jag vet inte om jag inbillar mig, men jag tror tusan att jag lärt mig läsa av folks beteenden och faktiskt kunna dra rationella slutsatser om deras ambitioner. Jag har hitills haft rätt i de flesta fall, kan jag ju tillägga. Jag tror det har att göra med att de kurser jag gått varit väldigt kreativt utvecklande. Eller är det kanske den där 5p-kursen i socialantropologi som jag tog våren -07 som börjat göra sig hörd? Haha :D

Hursomhelst, eftersom jag blivit mer benägen att analysera olika problem har detta lett till väldigt djupa diskussioner om olika saker med andra människor, och DET har lett till att jag har mycket lättare att tala och analysera i skolan. Cirkeln sluten.

Kan ju då också dra slutsatsen att börja studera på SU faktiskt är något av det bästa jag gjort i hela mitt liv. Även om allt känns skit just nu har jag ändå valt rätt och det känns som att om jag är beredd att verkligen satsa på mina studier kommer allt bli sjukt bra i slutändan...

Fyfan. Jag längtar så jävla mycket till Stockholms Universitet att jag snart börjar grina.

Jädra skit.

Jag var två poång från att få godkänt på senaste provet. Var ju iofs ett helt okej resultat med tanke på hur lite jag hann läsa inför det. Tar det nog vid nästa provtillfälle.

För övrigt har jag nu lyckats komma igång med min (mitt?) promemoria. Det går sådär. Kan inte direkt säga att jag har någon motivation till det hela.

Såg Bond igår. Den var helt okej. Casino Royale var dock bättre.

Konstaterande: Det existerar inte en enda Bondfilm där jag helt förstår handlingen. Jag vet inte om det beror på bristande engagemang eller dumhet från min sida. Eller om det är så att det inte är meningen att man ska förstå dem.

Det är fan inte sant.

Som om allt inte var skit redan så har det nu uppkommit ÄNNU ett jävla ångestmoment för mig i skolan. VAD FAN?!

Jag ställer nu frågan som jag som jag begrundat ett antal år:
Hur lyckas jag hela tiden hamna i de mest konstiga situationerna?

Jag vill inte gå till skolan på tisdag. Men jag måste. För Kåren vill prata med SAMTLIGA i klassen.

Hualigen.

Grupparbete.

Ah. Har jobbat hela dagen med ett grupparbete som ju inte blev av eftersom ja, jag blev dissad av min grupp. detär faktiskt inte så enkelt att göra ett sådant arbete själv. Först måste man ju göra tredubbelt så mycket som man borde göra och att diskutera med sig själv är inte så enkelt det heller.

Men nu är det gjort. Nu måste jag börja med förberedelserna inför PM seminariet imorgon.

Ja, sen har min stora dator kraschat också. Hårddisken är totalt utraderad. OCH tv:n gick sönder i förmiddags. Skit också. Är mest deprimerad över att jag hade lite foton på datorn som jag inte skrivit ut än. Blir till att rekonstruera dem i helgen. Hahah :D

Åh.

Jag har insett under dagen att jag är en stor ärkemes.

Att jag har problem att uttrycka mig känslomässigt är ju knappast en nyhet. Att jag däremot verkar ha stora problem med att uttrycka total avsaknad av känslor också är något nytt.

Och då slår jag på trevlig-madde och lyckas med det få den stackarn att tro att jag är intresserad. Och när det kommer glasklara sjukt-intresserad-kommentarer från honom skämtar jag bort allt och börjar prata om något annat.

Jag önskar verkligen att jag var intresserad av killen, han är skitsöt, lite småcool, har riktigt schysst stil och verkar jättesnäll... Men han attraherar mig inte för fem öre. Inte min stil alls. Jag skulle bara känna mig totalt jävla off om jag var med honom.

Det här kommer nog att sluta med att jag börjar Mercy-dejta. Jag känner mig så jävla elak när jag dissar honom.

Jahaja. Ja. Ångest.

Okej, först vill jag bara säga att haloweenfesten var jättekul! Då var det bekräftat att bara man är utklädd så kan det inte gå fel.

Ungefär där slutar sedan roligheterna och ångesten tar vid.

Jag blev förföljd av okänd kille, nackdelen med utklätt folk är att man inte ser vem det är. Hm. Det var lite läskigt.

En annan människa fick mig att känna mig lite nervös vilket resulterade i att jag försökte skratta bort pinsamheterna och köra *ryggdunk* (ah, klassikern!)

Ja, och sedan på slutet så infann sig då ångesten. Och inte vilken ångest som helst, neheeej, den här var som en käftsmäll över allt annat dåligt som hänt under året. FY FAN. Jag klarar inte av det här, jag orkar inte. Men jag är alldeles för snäll för att vara otrevlig och visa att jag INTE är intresserad. ALLS. NÅGONSIN. EVER.

Ja, så nästa vecka blir det till att vara på alerten i skolan och vara ständigt förberedd på att slänga sig undan och gömma sig.

YAAAAAY! :(

Maskerad!!!

JEEEEJ! It ez finally happening!

Ikväll är det halloweenfest på kåren. OMG Fatta hur ohälsosamt länge jag planerat inför det här! Jag började reka redan i december förra året.

Om det inte blir kul ikväll blir jag seriöst förbannad. Fast, det ska faktiskt till mycket för att en sådan här kväll ska bli förstörd (tänk, öl slängd i ansiktet-nedslagen-och-drogad-dåligt).

Jag är faktiskt ganska säker på att det kommer bli jätteroligt.

Äntligen får jag dra på mig min rödluvan outfit och strutta my stuff. Jag blir nästan lite orolig för mig själv eftersom jag känner mig väldigt hemma i den där klänningen och luvan. Hm...

Nu ska jag ladda kameran. Sen blir det till att förbereda sig på att vara in-character hela kvällen.

Blue Moon Bar.

Igår var jag på Bmb igen. OMFG. Det var minst sagt jävligt packat. Folk var som sig bör otrevliga och arroganta. Jag har kommit på att det är vissa damer i åldern 30-40 som är mest otrevliga. Dessa skabbiga vrak ser alla också likadana ut. Upptuperat hår som typ ligger som en jävla skärm i pannan, fula spetsiga stövlar, nån ful topp... Och sedan spacklade så överjävligt att det ligger kakor i ansiktet på dem. Alltså, ser de inte själva att de gör sig fulare än vad de egentligen är i denna mundering?

Som jag sade tidigare i år, Bmb är najs, men folket som går dit är läskiga.

Hej ångest.

OMFG. Jag har aldrig haft en sådan här jävulsk tentaångest någon gång. Jag kommer faila som fan på provet om exakt en vecka. Det här inte roligt på något plan alls.

Fast, jag kan ändå glädja mig åt att jag just fick reda på något riktigt roligt (inte för dom) om några som uppfört sig riktigt jävla illa mot mig. Jag tror det är sånt som kallas Karma. HAHA. In your face bitches!!!!! Hoppas ni kommer lida riktigt mycket, det hade jag iaf gjort om jag hamnat i samma situation. Weeee!!!!

Panik

Jag lever just nu i panik. Jag har prov om lite mer än en vecka och jag har sjukt mycket att läsa innan dess.

När jag är lite jagad kan jag vanligtvis inte kontrollera mig själv, kort sagt, jag blir puckad under stress. Som idag till exempel. Skulle skölja munnen med munvatten, tar en rejäl klunk, sköljer och SVÄLJER.

Nu har jag ont i magen och funderar på om det hela kommer sluta med ett samtal till giftcentralen och ilfärd till akuten.

Ah yes. A very exciting day, indeed.

Ångest.

Allt skiter sig. Så är det bara.

OCH så är jag konflikträdd som fan, vilket förvärrar min situation ytterligare eftersom jag inte riktigt vågar konfrontera folk som uppför sig aningens taskigt.

Men skit samma. För övrigt mår jag riktigt bra just nu. Jag drabbades av svår skaparlust idag. Det är en av de skönaste känslor som finns. Fast ibland vet jag inte riktigt VAD det är jag vill skapa. Då blir det lite ångest igen.

Ooooihhh! Bara två veckor kvar nu tills jag får visa upp mig offentligt som rödluvan! Yay vad najs det ska bli!!!

Gnäll.

Jag börjar fan grina snart. INGENTING funkar för mig. Nu kan jag inte logga in i skolans datasystem hemifrån heller. FAN.

Men på något sätt har saker och ting gått så långt nu att de börjar bli komiska. Cirkeln är sluten.

Sweet.

I fredags dök ingen i min grupp upp på avtalad tid. Och ingen av dem har behagat svarat på mina två sms som jag skickade iväg där jag frågade var fan de höll hus någonstans. Nu är det alltså söndag och fortfarande tyst. Den ständiga frågan "VAD FAN ÄR DET FÖR FEL PÅ FOLK?!" återkommer nu. Det handlar ju för bövelen om skolarbete!!!

Ta ert jävla ansvar och sluta dra med er andra i skiten för helvete!

FY. FAN. Nästa vecka vet jag fan inte om jag kan hålla mig från att skälla ut dem. Det kan bli lite farigt eftersom det finns en massa annat skit som också bara väntar på att få komma ut i ett stort vredesutbrott och det skulle ju kanske inte vara så bra om de fick ut för ALLT.

Jag kan härmed bekräfta att Mdh helt enkelt inte riktigt vill samarbeta med mig.

Stockholms Universitet, I love you so much :'(

Bad taste.

Alltså vadfan. Jag har varit på en hel del tråkiga kårfester, men den här tog fan priset. OMG. JAG LED.

Nu ska jag till skolan och, halvdöd, försöka göra grupparbete.

Man vet att man bor i en liten stad då...

... man stöter på personer man inte vill stöta på två gånger på en dag, på helt olika platser också. Fan. Sen får man träningvärk eftersom man var tvungen att cykla supersnabbt för att undkomma situationen.

Imorgon är det bad taste på Kåren. Ska bli kul. Jag kallar min outfit "1700-talsdam hög på opium", riktigt trainwreck-ig alltså. Men det är alltid roligt att maskera sig, vilket jag ska göra, då kan man glo på folk utan att de känner igen en. MOHahahaha!

Aaah.

Ikväll är det 50-talssittning. Jag ska gå med Åsa och Daniela. Ska bli riktigt kul! Eller jag hoppas det. Om det inte blir roligt kommer jag iaf ha kul ändå eftersom jag ska klä upp mig som FAN.

Jag tror jag kommer sticka ut en hel del eftersom de flesta ser 50-talets genom Grease och raggarkulturen. Jag ser 50-talet som glamourens årtionde, med Christian Diors New Look som hängde kvar fram till mitten av 50-talet. Det blir drama, röda läppar och kattögon ikväll för min del. Funderar på om jag ska gå hela vägen och dra på mig mina samtida vita handskar som jag fått av mormor. Kanske blir enbart jobbigt...

Men, OOOIIIIHHH!!! Va roligt det ska bli! Jag blir barnsligt excited när jag får klä ut mig. Nu hoppas jag bara att jag hinner hem och fixa håret innan 19.00. Jag slutar 15.30... Jag lär ju köra någon slags multitasking om jag ska hinna bli perfekt. Värma locktången medan jag duschar... Kommer säkert misslyckas radikalt med den flytande eyelinern... Hm....

Oooihh!

Måste säga att Kåren var riktigt rolig igår. Faktiskt så har jag nog inte haft så roligt på ett jävla bra tag där. Jag tror också att jag börjar bli lite mentalt störd. Men det är ju bara roligt! :D

Jag blev uppbjuden av en tjej också, så sjukt kul! Jag lyckades även skrämma bort en blyg kille som började prata med mig när jag stod och hängde lite coolt vid pokerbordet. Jag ville ju bli hans polare för bövelen! Men han var svår att hålla kvar, jag blev nog lite för högljudd och konstig när jag stötte ihop med en kursare.

Och Dani fick kommentaren:
"Först kan vi supa ihop, sen kan vi gå hem och knulla!!!"

Jäjä, skönt med folk som är ärliga med sina intentioner från början. Men sen om det funkar eller inte, det är ju en annan fråga.

Och på torsdag är det 50-talssittning, jag vet inte riktigt om jag gillar sittningar, de verkar lite tråkiga... Men, jag kan inte missa chansen att klä mig som en riktigt stilfull 50-talsbrud. Det blir nog lite Dita von Teese då. Det svarta håret har jag ju redan. Det blir dock svårt att fixa sig på fyra timmar. Jag har obligatoriskt seminarium då, och hur FAN ska jag hinna locka håret till 19.00 när jag slutar 15.00?! Papiljotter i håret i skolan? Njäää...

Grå

Upptäckte just att mitt hår börjar bli jävligt grått. I princip verkar det som om 50% av allt nytt hår som växer ut nu är grått. Jag har en stor ansamling grått hår på höger sida, som inte syns så bra eftersom den ligger under det översta lagret hår. Men vad fan? Ska det vara såhär? I den här takten är jag helt vit när jag fyller 30. Det är ju inte direkt grått heller, det är vitaste vitt, så det syns otroligt bra.

Jag tänker tona håret svart igen inom en snar framtid.

Nu börjar det bli roligt.

Okej, igår bestämde jag mig för att stanna kvar i skolan och plugga eftersom jag har ungefär 30 000 sidor att läsa till provet som är om en vecka. Vid fyra kände jag att jag började bli lite hungrig. Gick iväg till fiket, fiket är stängt. Fan då. Kommer då på att det finns automater untanför biblioteket. Automaten accepterar inte något av mina mynt. Mina alternativ var då att antingen svälta eller gå till kåren. Jag valde att svälta.

Sen bestämde min grupp tid och plats för nästa grupparbete utan att informera mig också. Det var skojjigt.

Fan vad allt går åt helvete för mig.

Drömläge.

Inatt drömde jag att Iron Maiden spelade på torget. Det var rätt coolt.

Sen vaknade jag.

Jag har funderat.

Och jag har funderat, på samma sak sedan 2001. Nu har jag börjat reka ordentligt och gjort en hel del efterforskningar. Om viljan håller i sig tills jag avslutat mina studier kan det mycket väl hända att jag drar från Sverige ett tag.

Jag pratar om att ta anställning på ett kryssningsfartyg. Jag är helt seriös också. Skulle vara så oerhört roligt att göra något radikalt, bara sticka ifrån allt i nåt år och uppleva något helt nytt, se världen och rusta upp sin engelska... Jag tror man skulle växa som människa något helt enormt.

Sen är det väl bäst att passa på också innan man har något som binder en hemma. Bäst att ta tillfället i akt när man är ung och fri att göra som man vill. Sen har jag också ett stort behov av att skaffa mig ett intressant liv, något som man kan prata om resten av livet och verkligen känna sig stolt över.

Om jag drar till sjöss en vacker dag ska jag se till att även skapa en intressant blogg. Bäst att köpa ny kamera tills dess. Då jävlar ska det bli solnedgångsbilder-och-poetiska-funderingar-samt-sentimentala-kärleksförklaringar-till-hemlandet-orgier varje dag.

Förresten fick jag alldeles nyligen reda på att pappa var toknära att bli sjöman på 60-talet. Det tyckte jag var lite coolt.

Alltså NEJ.

Jag vet inte riktigt men det känns som om att Mdh försöker motarbeta mig mest hela tiden. Jag orkar faktiskt inte ens skriva ned allt vrickat som hänt sedan jag började där. Uuuugh.

Sen hela grejen med att jag går och spanar efter personer jag helst inte vill stöta på och känner att jag måste vara på alerten hela tiden gör ju faktiskt inte saken bättre.

Nu tänkte jag dra upp Gud igen. Om han nu finns så är det hans fel alltihop. Han har tydligen bestämt sig för att inte göra mitt liv till någon dans på rosor, han VILL att jag ska prövas och ställas inför en massa konstiga situationer. För helvete, hela det här året har varit ett rent kaos. Det är nästan absurt vad mycket skit som inträffat. Och det är ju inte slut ännu.

Jag längtar tillbaka till Stockholm Universitet. När man åkte dit lämnade man alla sina problem i Västerås.

Ja. Jag längtar tills jag får skriva min C-uppsats för SU... Och det är ganska illa.

Imorgon ska jag köpa en korg till min Rödluvan-outfit. Det ska fan ingen jävel få ta ifrån mig.

Begravning varje dag.

Okej, jag har blivit väldigt svart tydligen. För någon vecka sedan träffade jag en kompis som jag inte sett sedan slutet av maj:

"Okej, du har varit lite mörk förut men nu vettfan, är du goth nu?"

Jag har alltid varit gothare i smyg. Jag älskar allt som är läskigt och Morticia Adams-stylish. Fast jag kan nog titulera mig gotisk med stil. Inte nåt jävla trasselhår och en urtvättat gardin med trumpetärmar på överkroppen.

Det känns dock som att det är först nu som jag faktiskt vågar leva ut allt det här. Jag bryr mig fan inte ett jävla skit om vad folk tycker om mig längre. (Eller är det en försenad tonårskris kanske?)

Allt jag kan säga är att det känns jävligt bra. Weeeee!

I Love Åre.

Åh. Nu när hösten gör sig påmind börjar jag längta tillbaka till Åre. Jag var där i en vecka i oktober 2005 och det är fan den bästa semestern jag någonsin varit på. Det är enligt mig den bästa tiden att åka dit på. Alla sommargäster är borta och än har inte stockholmarna intagit skidbackarna. Man är helt ensam, tillsammans med byborna. Det är ungefär samma känsla som man får av det säsongsstängda hotellet i The Shining.

Luften! Färgerna! Naturen! Fjällen!

Ironin slår till igen.

Dump-killen har hittat en ny verkar det som. Enligt en kompis ser hon ut som jag. Mest otäckt är väl att vi båda har samma smeknamn (haha, vad fan?). Hela den här historien har pågått alldeles för länge nu och börjar bli mer och mer som en riktigt jävla dålig film. Men fyfan, humor!!! HUMOR PÅ HÖG NIVÅ!!!

Men jag har nu bestämt mig för att skita i allt och blicka framåt istället. Ja, vad fan,varför sitta och fundera över något sånt här. Enbart jobbigt. Har dock kommit till insikt om en hel del konstiga saker om mig själv. Ett exempel är att jag troligen är jävligt relationsrädd, jag kan verkligen INTE se mig själv i någon slags tvåsamhet. Jag är alldeles för egocentrisk för något sådant. Inget jag störs av dock. Nä, fan. Jag ångrar inget och jag vill inte ha något av allt det här ogjort heller. Misslyckanden är fan bara en förberedelse på lyckanden! Woho!

Fast, snälla rara Gud, om du finns, skulle du kunna göra så att jag slipper bli intresserad av någon (och någon av mig) nästa år? Du kan spara det till 10-talet, för jag orkar inte med sådana här känslostormar på ett bra tag nu.

För övrigt pajade min mobil idag - Efter att jag tappat den i golvet en gång för mycket. Nu har jag en ny jättefin telefon som är svart med lite körbärsfärgade detaljer. Oooiiih. Me loves it!

Osmidighetens högborg.

Alltså vad fan. Nu har jag sprungit runt som en jävla galning i skolan hela dagen. Jag hittar inte dit jag ska, och när jag väl kommer dit är det låst. Kåravgiftsavierna slut, när de väl kommer in måste man betala kontant om man inte har internetbank. Jag vet fan inte var jag ska registrera mig. Jag måste fixa kårleg. OSV OSV... FAAAAN.

Stockholms Universitet ska ha en stor eloge för att de iaf var så smidiga att man fick information om sådant här hemskickat tre veckor innan man började. Där var man inskriven och klar första dagen. På MDH ska man krångla så mycket som möjligt tydligen.

För övrigt tycker jag att kårhuset är sjukt jävla läskigt på dagen. Det känns faktiskt lite pikant att vara därinne när det är ljust eftersom man vet hur mycket man fuldansat därinne de senaste åren. Lite pinsamt nästan.

Hahahahahaha!!!

Jag var på Kåren igår. Nu är det bekräftat:

KILLAR ÄR DUMMA I HUVUDET. Och ena jävla attention whores.

Jag har faktiskt aldrig varit med om något liknande. Men tyvärr så kan jag säga att försöken till att göra mig svartsjuk inte funkade så värst bra... Jag tyckte mest det var roligt att se... och på något konstigt sätt fick det hela mitt ego att skjuta i höjden.

NU måste jag fan gå på varenda jävla kårfest i höst, för nu har saker och ting helt plötsligt blivit spännande igen!

Det här hösten kommer att bli fett skoj! XD

Jag ser inte svampen för all jävla skog

Var ute med pappa i skogen idag och letade svamp. Vi hade inte ens en flugsvamp. Ändå var vi på två olika ställen och vandrade omkring i sammanlagt fyra timmar. Fy fan vad onödigt. Blåbär finns det inte heller mycket av och de få som fanns har jag ätit upp nu.

Jag börjar förresten få ett sjukt stort behov av att införskaffa mig en hatt till hösten. Men jag vet inte om jag har pondus nog att bära upp något sådant. Jag tror nästan det. Känns som att även om den här sommaren har varit skit så har jag hittat mig själv lite. Jag tror faktiskt att jag börjar bli lite kär i mig själv... Självkänslan har iaf ökat lavinartat. Det känns som om att jag faktiskt inte är rädd för något längre... Hm. Riktigt sjysst känsla måste jag säga. :D

Nej, nu jävlar...

... börjar saker och ting gå för långt. I morse vaknade jag med övertygelsen att det var tisdag. Jag behöver sluta ha sommarlov nu. Det ska bli SJUKT skönt att börja skolan igen.

Jag tror jag faktiskt börjar komma över både det ena och det andra nu. Jag mår faktiskt riktigt bra. Jag tänker inte ägna några mer tankar åt hela skiten nu, jag har redan gått igenom varje liten detalj och överanalyserat. Jag har inte blivit något klokare av det.

Våren 2008 hände aldrig. Så. SLUT!

Nu tänker jag fokusera på att göra den här hösten till den bästa någonsin. Nu jävlar ska jag ha roligt!!! :D

Svarta madame

Jag tror minsann att jag börjar bli lite smyggoth. Fick helt plötsligt för mig att tona håret svart idag, troligen i efterdyningarna av att jag upptäckte igår att mina gråa (eller vita!) hårstrån nu förvandlats till en hel slinga på ett visst område på huvudet.

Anyway. Svart hår alltså. Kombinerade det hela genom att måla naglarna svarta också. Jag ser riktigt brutal ut nu. Jag ser fan nästan lite svår ut.

För övrigt kan jag också tala om att jag gjorde årets fynd på Åhléns i tisdags. Hittade sjukt snygg lackväska i svart för 399 kronor. När jag kommer till kassan slår kassörskan först in fel pris, 299 kr. Sedan drar hon 50% procent på det... 149,50... Hm. Den var INTE på rea kan tilläggas.
Den blev om möjligt ännu sexigare när jag kom undan så billigt. Mmmm... Svart lack....

Lilla rödluvan

Ooooh wiiiieeeee! Jag har sytt en röd luva! Den blev sjukt bra! Den ser riktigt lyxig ut i röd sammet och en stor sidenrosett. Skulle utan tvekan gå runt med den på stan om det vore mer socialt accepterat att spatsera omrking med slängkappa till vardags.

Ser seriöst sjukt sexy ut. Aaah. Fan va jag är nöjd med mig själv.

Nu behöver jag bara en korg. Sen jävlar är det jag som drar ut i skogen och skrämmer bärplockare.

Åååh.

Fan. Läste igenom mina blogginlägg för i år och det är tamefan helt jävla sjukt att jag har nojjat över samma person sedan januari. Hade nästan förträngt hur jävla roligt det var på den där förfesten i januari. FY FAN VAD DET HÄR SUGER. Det är smärtsamt att läsa om det. Jag visste fan redan för ett halvår sedan att det var något men ändå har jag bara låtit det vara. Fan fan fan. Att jag ska vara så feg. Att ANDRA ska vara så fega också för den delen.

Sen när jag helt plötsligt fick veta att personen i fråga tänkt precis lika mycket på mig, lika länge blev det plötsligt helt euforiskt för att sedan sluta tvärt och omotiverat. :(

Jag börjar nästan grina. Och jag hatar det. Jag har ALDRIG mått såhär dåligt över något sådant här förut. Jag känner mig lurad! Jag hade verkligen inte tänkt mig att det skulle sluta såhär, och verkligen inte så tidigt. FAAAAAAAN.

Jag vill ha tillbaka våren 2008, känns som att den gått förlorad nu. :(

Naken man.

I torsdags kväll när jag var på väg hem såg jag en naken man en bit från cykelbanan. Okej, han var ju inte helt naken, han hade ju faktiskt, om än väldigt avslöjande, stringkallingar med nitar på sig. Han bara gick runt där i det höga gräset och såg fundersam ut, nästan som om han letade efter sina kläder. Jag ångrar som fan att jag inte drog upp kameran och tog kort på spektaklet.

Igår hittade jag äntligen exakt en sådan vit klänning som jag letat efter på rean. Jag har under hela våren haft en jävligt stark längtan till att sy mig en lilla rödluvan-cape av okänd anledning. Klänningen kommer att fullborda outfiten. Skor att ha till har jag redan... Åh... Dom är så tidigt 1800-tal. Aaaooo, så jävla hett. Frågan är nu när jag får tillfälle att ta på mig det här. Om jag lyckas lura med mig någon till Å2s burleskfester kanske jag kan glänsa med det där. Eller så får jag vänta tills det blir halloweenfest på Kåren igen. Måste ju fan matcha 1700-talssminkiningen jag hade förra året, kanske måste jag se ännu grymmare ut i år och då är ju lilla rödluvan det givna valet. Fyfan... Det här kommer bli bra. Med en liten oskyldig korg övertäckt med rutigt tyg till är det nästan lite porr över det hela. :D

Kan också tillägga att jag börjar längta till hösten. Som jag redan nämnt så har ju den här sommaren varit den sugigaste EVER, så det ska fan bli skönt att ha något att göra igen. Plus att jag köpt en massa höstkläder. Senast en stickad kort klänning. Oooh, den är så sjukt fin. Den ser helt fabulös ut till min skinnjacka. Jag måste fan se helt fantastikt ut i höst. SERIÖST. Man vet aldrig vem man kan råka stöta på och om det händer vill jag se så bra ut att det gör ONT för personen.

XD

Den stora frågan är nu:

Ska jag göra bort mig via sms eller avakta och göra det i verkligheten istället?

Jag tror det andra alternativet är det bästa. Men det förutsätter såklart att även ett tillfälle ges i verkligheten. Kan även tänkas att om inget tillfälle ges så är det inte ens lönt att pröva.

Om tillfället kommer upp, och jag verkligen tar mig i kragen och säger rakt ut vad jag tycker kommer jag troligtvis ha mig själv som idol ett jävla bra tag framöver, oavsett hur allt går.

Jag tror också att jag behöver uppleva den brutala verkligheten. Jag tror faktiskt att jag tenderar att leva i en allt för fluffig tillvaro just nu.

Hur som helst så tror jag att hösten kommer att bli ganska intressant. Om den inte blir intressant av sig självt så tänker jag se till att den blir det. Yeah baby, yeah.

Facebook

Har kommit på att facebook egentligen är en väldigt udda företeelse. Plötsligt blir internet så mycket verkligare när man finner sig själv kolla upp folk som man egentligen inte borde kolla upp. Men jag kan fan inte låta bli. Det är så sjukt roligt när man upptäcker att alla har exakt lika mycket fula kort (som mig) på sig själva taggade till sina profiler.

En annan pikant detalj är ju hur mycket bättre alla sedan ser ut på sina profilbilder. Haha, dessa jävla myspace-poses. Gärna lite snett uppifrån och taget i badrummet eftersom det är finljus där. :D

Va?

På Pluto igår;

"Vad heter du då?"
"Eeh. Madeleine"
"MEN VAD FAN ÄR DU SVENSK ELLER???!!!"
"Ja..."
"Okej, det ser du inte ut för. Helt alltså? ÄR DU SÄKER PÅ DET??!!"

Sen började människan stöta som fan på mig och jag fick bara mer och mer ångest. Fy fan, vad jag mådde dåligt. Jag känner verkligen inte för något sådant just nu.

Vik hädan era jävla idioter. Lämna mig ifred för fan! :(

För övrigt så kan jag ju säga att jag börjat fila på en utveckling av min klädstil. Alltid när jag krisar ihop över något så syns det på mig. Jag tror det blir väldigt mycket svart i höst. Då lär jag se ännu mer otillgänglig ut än vad som är normalt för mig. Men det är ju bara bra, då förskonas jag från närmanden av det motsatta könet helt och hållet. Då slipper jag bli sårad ännu en gång.

YAY. Fy fan.

Men klädstilen blir grym, det blir den. RESPEKT!

Sunk-Sverige

Jag har nu kommit på tre saker som jag HATAR med sommar-Sverige.

Rastplatser
Rastplatsers toaletter (Är det där vad jag tror det är på väggen?)
Vägkrogar (Typ "Dinners")

Uäck.

Något positivt är dock att jag äntligen fick se Alvastra klosterruin idag. Samt att jag fyndade lite på en loppis.

Annars är allt åt helvete som sig bör. Jag längtar tills den här skitsommaren tar slut. FAN! :C

I curse the day you were born!

Just det!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Nej. Jag fattar inte hur killar, eller några av dem i alla fall, tänker.

Enligt färsk empirisk forskning tänker de inte alls.

FY FAN. :C

Helvetesfan

Varför ska allt plötsligt gå så jävla dåligt för mig? FAN. Jag hatar mig själv och allt just nu.

Helst skulle jag vilja hyra en stuga långt uppe i ödemarken och bara vara för mig själv i två veckor. Ägna mig åt friluftsmåleri och förbanna omvärlden.

Seriöst. FAN FAN FAAAAAAAAAAN!!! Varför varför varför skulle detta hända mig. Jag skulle tamefan ha lyssnat på mina instinkter redan i januari och stannat hemma den där fucking jävla skitkvällen då jag inte ens kände för att gå ut. Då hade aldrig det här hänt. Då hade jag kanske kunnat koncentrera mig bättre i skolan under vårterminen också.

Jag börjar nästan tro att Gud finns och att jag endast existerar för att han ska ha någon att jävlas med. Men ändå kan jag inte motstå att se stor humor i hela situationen. Jag är nu ännu ett steg närmare att bli en crazy cat lady när jag blir äldre. Antingen det eller så vaknar jag upp när jag är 40 och inser att jag bor ensam i ett litet renoveringsobjekt till hus med endast mina antikviteter som vänner. Det blir trevligt det.

Gråt :(

Konst

I veckan har jag ägnat min tid åt att måla. MÅLA!

Jag kan knappt fatta att jag har tid att sitta flera timmar och bara sjunka in i skapandet. Så sjukt härligt.

Öh, ja. Det är väl det som har hänt den senaste tiden. Saker och ting har en tendens att gå väldigt långsamt fram på sommaren när man är ledig. Ja, just det, köpte ett par byxor för 29 spänn i måndags. Det kallar jag reafynd.

Rävsafari

Var hemma hos min faster igår. Hon har rävungar i ett gryt bakom sitt hus. Hann inte riktigt få med någon av de oerhört söta ungarna på bild, men en av de vuxna kom fram och hälsade :D

23

Hej och hå. Igår fyllde jag år.

Nu är jag 23. Kul!

:(

Haha. Okej.

Jag vet inte vad det är, men något har hänt med mig. Jag har den senaste veckan betett mig väldigt out of character.

Kanske är det sommaren och den oändliga ledigheten som gör att jag känner mig såhär. Eller så är det den där jävla "holy shit det finns fortfarande hopp för mig"-känslan som jag fick för något vecka sedan. Jag har dock släppt lite av hela det där ruset nu och börjat bli deprimerad över hela situationen istället... Eh. Men alltså... Hm. Ja.

En sak är i alla fall säker; jag är en väldigt förvirrad människa just nu. Eller äh, det värsta som kan hända är ju att allt går åt helvete, och det har jag ju varit med om förr och jag lever ju än! :D

Skitväder

Tänkte ju åka ner till Mälarveckor festival/arosfestivalen/vattendraget/whateverrrrr det nu heter idag. Jag måste ju kolla på alla knallar och förundras över hur lite jag skulle vilja ha något alls av deras produkter. Vaffan, typ foppatofflor, indiandrömfångare, tors hammare-halsband och "busig"-t-shirts.

Men nu regnar det som sagt.

Tomhet

Nu är det ju såhär att skolan är slut för sommaren. Jag är skitglad över det. MEN. Nu känner jag mig så otroligt tom inombords. Jag vet inte vad jag ska ta mig till hela sommaren. Vad ska jag roa mig med? Samla pantburkar? Skriva mina memoarer? Finna mig själv? Läsa på historia inför hösten?

Vaffan. Aaaauuugh. I-landsproblem.

Augh :(

FAN. JÄVLA SU.

Helt plötsligt, tio minuter innan jag skulle åka till skolan igår fick jag reda på att vi skulle redovisa våra uppsatser. Men jävla bra planerat!

Det gick ju som det gick. Åt helvete alltså. Värst är väl att jag VET att jag skulle ha gjort en riktigt bra redovisning om jag kunde ha fått reda på det i alla fall dagen INNAN.

Jaja. Nu är skiten slut. Nu tänker jag inte visa mig på den där skolan något mer det här året.

So long suckers.

:O

Något extremt konstigt hände på Kåren igår. När jag och Maria stod i ett hörn och försökte se coola ut med våra patetiska vattenglas kom plötsligt en helt okänd tjej fram och frågade om inte vi ville sätta oss vid hennes kompisgäng ett tag. Naturligtvis blev vi lite fundersamma men ganska nyfikna så vi satte oss vid henne och hennes två killkompisar. Den obligatoriska frågan "Vad studerar du" ställdes till mig och naturligtvis började jag hålla låda om konst (det är bäst att passa på när tillfälle ges). Efter ett tag tyckte jag dock att vi egentligen inte hade så mycket mer att säga dem och jag hade fortfarande inte fått klarhet i vad de ville oss.
Jag: "Eh...jaha. Det var trevligt att prata med er men nu ska vi nog gå och fuldansa..."
Okända tjejen, viskandes: "Aha... Men annars så tyckte *sätt in namn på en av killarna här* att du var jävligt snygg. Det var därför jag fick gå och hämta er..."
Jag, förvirrat: "Jaså... ahaha... Va? ... Det har jag aldrig hört från någon förut... ehehe..."

Sen gick vi iväg lite diskret. Jag kände mig som ett objekt tamefan. Men samtidigt tyckte jag väldigt synd om killen. Tyckte även lite synd om mig själv eftersom jag inte lade märke till att han stötte på mig. Alls. Doh.

Total tillfredställelse

Idag fick jag reda på att jag faktiskt blev godkänd i alla fall på senaste provet. Jag fattar det inte... Läraren måste ha rättat oerhört snällt, för det jag skrev var inte bra alls.

Se blev uppsatsen klar igår och jag lämnade in den imorse. Då fick jag reda på att det inte är tillräckligt många som lämnat in i tid för att det ska kunna bli opponering. OMG SÅ JÄVLA SKÖNT. Det blir tydligen bara någon allmän genomgång på tisdag nästa vecka istället.

Jag börjar nästan att gråta när jag tänker på att skiten är slut. Oh gud... Hoho XD

Nu är ju frågan: Vad ska jag göra hela sommaren?

Skulle ju varit schysst att ha ett kort sommarjobb. Hm...

Minnesförlust.

Uargh. Både natten till fredag och inatt sov jag i princip två timmar. Först var det fest hos Danni på fredagen. Det var skitskoj och ännu roligare blev det av att jag blev lite...eh. Påverkad. Eller nåt. Minnesförlust hade jag i alla fall på morgonen. Jag kom fan inte ihåg vart jag gjort av min cykel. Jag var helt säker på att jag ställt den ute, när den inte stod där blev jag asförbannad och trodde den blivit stulen. Sen, typ en timme senare, kom jag ihåg att den visst stod i garaget. Doh.

Igår kväll var jag Maria och Rossa på Blue moon bar. Jag har aldrig varit där förut, så det var skoj. Men, shit, alldeles för mycket folk! Och fan va folk är arroganta på det där stället. Jaja. Stället är najs, men folket som går dit är skit. Folk knuffas och tar på en på de mest obehagliga visen när de vräker sig fram.

På lördag är det sommarfest på kåren. Jag och Maria hade då tänkt att bli lite salong och försöka bli kompisar med några som vi tycker verkar skitgrymma. De har ju ändå dansat med oss varje gång vi varit på kåren sedan hösten -06 OCH jag har ju faktiskt även kvart-i-två konverserat med åtminstone en av dem. Yäää. Det kommer säkert att gå åt helvete. Men vaffan, vi måste ju ha något att skratta åt hela sommaren.

Oh herregud!!!

Jävlar amalia. Jag kommer misslyckas med allt de kommande veckorna. Satans skit. Aaargh. Varför går saker och ting så jävla dåligt för mig just nu? :C Faaaaaaan.

Provet var ett jävla fiasko. Även om jag får full poäng på allt jag skrev lär jag inte kunna skrapa ihop ett godkänt. SKIT. Mitt första universitetsmisslyckande. Känns ganska dåligt.

Uppsatsen. Tja... Jag har fortfarande inte fått någon respons från läraren, så jag vet inte om han tycker om mitt utkast var något bra eler inte. Jävla skit. Men jag tänker ändå försöka skriva klart den och lämna in nästa vecka.

Usch. Jag känner inte för att vara jag just nu. :C

Aarckkk.

På lördag är det omtenta på den tentan som jag aldrig tog eftersom jag inte kände mig redo. OMFG. Jag känner mig FAN inte redo nu heller. Jag mår illa bara jag tänker på det. SHIT.

Eftersom jag kommer faila på allt annat också de kommande veckorna köpte jag igår lite nya kläder. För när saker och ting går åt helvete vill jag i alla fall se fantastisk ut medan jag faller.

Vilken optimist jag är. Frågan är inte OM jag kommer att misslyckas, det är bara en fråga om NÄR.

Hah. XD

12 sidor nu.

Men jag har en jävla massa bilder har jag kommit på. Egentligen är nog texten typ 5 A4.

Hoppas ingen märker något.

Skrivna sidor:

10

Jag har jobbat i stort sett hela dagen med min uppsats.

NU JÄVLAR!!!!!

Jag är taggad.

The Gates

Måste erkänna att dokumentären igår kväll om The Gates i Central Park av Christo och Jeanne-Claude 2005 nästan gjorde mig lite konstnördigt rörd. Så härligt med konst som egentligen är helt random men får en stor betydelse när den lilla människan tillåts delta och tolka den utifrån sina egna preferenser och bakgrund.

Jag tror det är det den nya moderna konsten kommer att handla om, konst utan någon som helst tydliga tolkningar. Det är väl kanske inte något nytt, men 2000-talet är inte lika radikalt, det strävar inte efter att vara öppet för fri tolkning, den bara är det. Helt utan bekymmer, man behöver inte anstränga sig för att förstå sig på. Publiken bjuds in på ett lättsinnligt sätt att ta del av en upplevelse. Där var man för sig själv bestämmer hur djup mening man ser i det hela. The Gates var för vissa bara skit, för en del något snyggt som livade upp parken men sin brandgula färg och för en del något nästan religiöst.

Tjejen som satt inne i konstmuseet och såg hur installationen byggdes upp utanför fascinerades över hur "The art of the 21st century" byggdes upp utanför medan den klassiska konsten dignade bakom henne. Vad betydde det inne i konstmuseet i kontrast till The Gates? "That's everything else" (eller vad hon nu sa, bra var det iaf).

Så jävla najs. :)

Okej...

.. här har någon inte tänkt alls. Eller?

http://vlt.se/artikelmall.asp?version=761866

Det var tamefan det dummaste jag sett på länge. Att placeradet det just där också, vad fan?! Hela stadsrummet blir ju tilltäppt, den skymmer det som annars är en av de finare platserna i Västerås, Svartån med Stora Westmannia och stadshuset i förgrunden. Själva byggnaden är det väl inget fel på egentligen, den ser ju rätt snygg ut, dock inte direkt nyskapande.

Suck. Finns det inget skönhetsråd i den här stan?

Jag menar om det hade funnits kanske vi sluppit undan den ytterst stela bebyggelsen på Lillåudden också...

Förövrigt är jag oerhört trött på dessa jävla nyfunkislådor som ploppar upp hela tiden. Kan ingen komma på något nytt?

YES.

NU har jag iaf kommit igång med uppsatsen. Hitills skrivna sidor: 5.

Satt på biblioteket med min jättesöta nya laptop i tre timmar igår och kände mig professionell och duktig. Jag har fan bestämt mig för att min uppsats ska bli skitbra.

Igår kväll åkte jag och Maria ner till karaokekväll på kåren. Det var faktiskt inte så jätteroligt. Det roliga började dock när vi skulle låsa upp cyklarna och åka hem. Helt plötsligt hörde vi hur det grymtade och krafsade inne i buskarna. Naturligtvis blev vi till en början lite rädda att det var något farligt (varulvar/mutanter/diverse monster) men sen efter säkert tio minuter av intensivt stirrande upptäckte vi först en igelkott, sen en till...en till och en till! Sammanlagt fyra igelkottar! iiiiih! OMFG. Så jävla söta med sina små korta ben och nosar. Helt sjukt vilket liv de förde, jag har aldrig hört något liknande.

Nu kan jag lägga till denna händelse, tillsamman med de brunstiga älgarna i min lista "Naturupplevelser 2008". XD

Vad jag behöver...

... är en redig jävla käftsmäll.

'nuff said.

Vad nu då.

Okej, det är så att ibland får jag på väl valda delar i mitt ansikte små zoner med torr hud. Jag vet fan inte vad det är (säkert farligt! lika bra att inte gå till läkare!) men iaf, dessa torra zoner brukar hålla i sig kanske fyra fem dagar. I helgen uppkom det under mitt högra ögonbryn. Nu är det borta, men det tog tydligen med sig en bit av ögonbrynshåret. Nu har jag ett stort hårlöst hack rakt över brynet som ser skitskumt ut. VAFFAN!? Jag som älskar mina ögonbryn. Nu känner jag mig helt lemlästad.

Frågan är ju nu om jag kan vända detta till min fördel. Var det inte nån i Backstreet Boys som brukade raka ett hack i ögonbrynet för att se tuffare ut...? Hm... Kanske ska köra på något sådant.

Lite lugnare nu.

Ja, nu har jag förkastat idén om den okända arkitekten som uppsatsobjekt. Det är fan lika bra att jag ger mig hän totalt till mitt egna bostadsområde och skriver om huset där jag bor och dess omgivningar istället. Jag tror det blir lättast så. Låter lite spännande att man kanske till och med lyckas få se orginalritningar för området och hur det byggdes upp. Ritningar är riktigt roligt att kolla på.

Men tentan om exakt en vecka kommer fortfarande att bli SVÅR. Det är så mycket att lära sig. OCH det är tråkig läsning. Om det skiter sig gör jag om provet i höst istället. Det lär ju gå bra eftersom jag inte behöver poängen förens nästa vår... Om jag nu kommer så långt att kandidatuppsats blir aktuellt för min del... Ah... Det är väldigt skönt med dessa ständiga tvivel på sig själv. Jag menar, oj vad det gör mitt liv lättare! :C

Det är nu allt börjar gå...

... åt helvete.

- Upptäckte just att det är 1400 sidor att läsa till provet. Provet är 3 maj. Aj då.
- Jag vet fan inte vad jag ska skriva om i uppsatsen. Jag råkade nämna en nästintill okänd arkitekt och då blev läraren entusiastisk och tyckte att jag skulle försöka skriva om honom... Om jag ska lyckas med det lär jag spendera hela maj i arkiv.

Och sen har vi ju en massa annat jox som stör mig som fan, det är så illa att jag faktiskt har problem att koncentrera mig på de två första punkterna (och de enda egentliga problemen här).

Helvete . Det börjar bli dags att ta fram de där repressitol-pillren igen. Om det fortsätter såhär så kommer 2008 suga ännu mer än 2007, och det trodde jag inte ens var möjligt. SKIT OCKSÅ.

För att göra allt värre så har mamma börjat nojja över att hon fyller 60 snart;
"Oh gud, nu börjar jag bli gammal på riktigt, hur sjutton ska du klara dig när jag inte finns? Du kommer att bli så ensam!"

Ja. Alltså. Hon har ju rätt. Ensammast i hela världen, boendes i en liten sunkig stuga mitt i skogen med bara några vildkatter som sällskap. Typ. :'C

Oh shit!

Två älgar sprang över vägen igår när jag var ute och körde på landet.

När de sprungit över vägen stannade de till vid skogsbrynet och började para sig. Jag kände mig som om jag var med i Mitt i Naturen.

Efter den här upplevelsen kan jag konstatera att älgar är sjukt stora. Jag vill helst inte krocka med en eller ens komma i närheten av att göra det igen, tror det skulle kunna liknas med att frontalkrocka med skenande stridvagn.

Produktiv vecka.

Jag har faktiskt inte gjort något alls den här veckan. Det känns lite dåligt. Orkade inte gå på föreläsningarna, de ger för fasiken inte ett skit. Så jag har varit hemma hela veckan och lyckats trycka i mig en Frödinge Operatårta helt själv. Jag kan i nuläget inte bestämma mig för vilken som är godast, Opera eller Prinsess.

Svåra beslut.

Hybris igen.

Ja, angående provet och att inte ropa hej innnan man är över ån. Jag är väldigt mycket över ån nu. Så, HEEEEEEJ!

Jag fick ett FETT JÄVLA A.

Just nu känns det som att ingenting är omöjligt.

Men haha.

I natt drömde jag att jag var på ett bröllop med Hemsöborna-tema. Brudparet var självklart utklädda till Carlsson och madame Flod.

Hm. Okej...

Nationalmuseum

Idag var jag och Maria på Nationalmuseum. Kollade lite på Toulouse-Lautrec-utställningen. Stort beröm till museet för att de gör så snygga miljöer till utställningen.
Jag gick även med i Nationalmuseums Vänner. Känns skönt att få bidra lite till konsten. Blev till och med välkommnad av en dam som tyckte det var skitskoj att jag, så ung, gick med. Weee! :D

Fyfan vad jag älskar konst. Mitt intresse har helt klart nått nya nivåer efter att jag började studera. Det känns som om mitt liv blir så mycket rikare av konst. Som att jag helt plötsligt kan se det vackra i vardagen och uppskatta saker och ting på ett helt nytt sätt. När jag ser en målning ser jag inte bara en målning. Jag ser arbetet bakom, beställaren, konstnären, den samtida publiken och dess värld. Jag känner mig som en del av historien när jag, kanske 300 år senare, betraktar samma målning.

Sen det där med att studera konst. Det ses ju som flummigt och inte vidare ambitiöst. Men, jag kan på ålderns höst faktiskt säga att jag tog till vara på mina intressen och gjorde något som jag verkligen ville. Det är ett steg i rätt riktning till att leva ett fullt liv. Jag är hellre fattig som en kyrkråtta och gör det jag vill göra än går till ett jobb jag hatar men stannar kvar på bara för lönens skull.

Jag kom idag på att jag också älskar att prata om konst. Det är väldigt tillfredställande. En annan väldigt tillfredställande tanke är att jag vad som än händer i mitt liv i framtiden fortfarande kommer att älska konsten och alltid finna... Ja, vad jag nu finner, väldigt svårt att sätta ord på en känsla... Men för att sammanfatta:

Konst = Bra.

Eeeeek!!!

Det som hänt idag får mig att må illa. Så jävla illa. Verkligen en situation jag inte hade tänkt att jag skulle hamna i, och särskilt inte just nu. Sån jävla dålig tajming för att göra saker och ting ännu värre.

Och jag som trott att jag överdrivit saker och ting. Tydligen har jag inte insett hur jävla allvarligt det här är.

Snälla gode gud, låt april gå snabbt förbi så att allt kan vara över sen och jag kan återgå till ett normalt liv utan hat. :(

Blah.

Jag börjar bli allvarligt oroad över uppsatsen jag ska skriva i maj. Jag var jätteentusiastisk i februari över det hela och tycke att jag hade stenkoll på vad jag skulle ha för frågeställningar och grejs... Nu är det bara tomt i huvudet. Jobbigt.

Igår i skolan var det som om någon ville straffa mig för i lördags. Följande hände:
1. Hjälpte läraren dra ned persiennerna. En av dem brakade sönder helt spontant och lade sig i en prydlig hög mellan rutorna.
2. Tvålpumpen inne på toaletten fick spel och luckan öppnades, gick av och tvålrefilen ramlade i golvet och skvätte tvål på mina byxor. Tvålstänken såg väldigt misstänkta ut.
3. När jag skulle gå av tåget hemma stängdes dörren precis när jag skulle kliva ur. Resultatet blev att jag fastnade och med ett litet skrik nästan klev ned mellan tåget och perrongen. Vaffan?

Slutsats: Blir jag ersättningsskyldig i skolan och bör jag stämma SJ?

(Fan vilket ointressant liv jag har som måste skriva om trasiga tvålbehållare)

Mycket konstig kväll.

Helvete. HELVETES JÄVLA SKIT. Var på Kåren igår och ja, jag har nog aldrig varit med om en mer konstig kväll, för at inte tala om urspårad och sjukligt ironisk. Alla man någonsin träffat tycktes vara där, och det dröjde ungefär 5 minuter efter vi kommit in, innan jag drabbades av akut ångest. Jag är så jävla mesig att Gud skrattar åt mig. WHY?! :C

Sen när vi skulle åka hem och hade tagit på oss jackorna och var halvvägs ute blev det bara ännu mer konstigt. Faktiskt så konstigt att vi var tvugna att analysera sönder kvällens händlelser i ungefär 1,5 timme i bilen på vägen hem.

Tragiskt är vad det är. Tragiskt!

Men sammanfattningsvis var det faktiskt ändå jättekul, och nu har man ju något att fundera på ett tag framöver... Ååh.

Aah.

Fyfan vad jag älskar känslan som infinner sig efter att ha gjort ett prov och faktiskt känna sig nöjd med vad man åstadkom på det. Fast jag tänker inte ropa hej innan jag är över ån, man vet aldrig om man förstått frågorna rätt eller inte.

Konstaterande nr. 1: Jag är jävligt bra på att ordbajsa om totalt orelevanta saker. 70% av mina prov består av utfyllnad där jag försöker slänga mig med en massa akademiska termer och annat svårt.

Konstaterande nr. 2: Jag är en mycket patetiskt människa. Så jävla patetiskt att jag faktiskt inte tänker berätta varför jag tycker det. Dessutom, när man också inkluderar konstaterande nr. 1 i detta blir jag bara ännu mer patetiskt.

Usch :(

Och så var det dags för lite...

... provångest igen.

Jag känner mig ganska osäker inför tentan på fredag. Men... Samtidigt oroväckande säker. Det sistnämnda är aldrig en bra känsla.

Tänkte bara inkludera en liten fin detaljbild som jag tog på Ottarkontoret igår. Mmmmm.... nationalromantik... Hela det där huset är som porr för mig.

Oh the details, the DETAILS! Erik Hahr, I fukking love you.

Aarghjhhikjdkgjkdf

FAR ÅT HELVETE. MOR ÅT GRÖT.

Ja, jag måste nog klaga lite på en viss person igen. Den där personen som får mig att ge upp livet typ.

Saker och ting har eskalerat nu. Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Helst vill jag bara spöa skiten ur människan.

JAG ÄR INTE INTRESSERAD AV ATT VARA DIN BÄSTIS.

FATTA DET.

SLUTA STALKA MIG.

SNÄLLA.

X(

Wooeee!

Jag blev godkänd på provet! Så skönt! Jag har nojjat lite de senaste dagarna men nu kan jag alltså andas ut... Och fokusera på nästa prov som är om tre veckor.

Köpte en svart skinnjacka igår. Ja, jag vet att alla andra har det, men jag kunde fan inte låta bli. Det är sjukt snyggt, och jag tycker faktiskt att jag ser riktigt rå ut i den. Sen tänkte jag faktiskt köpa ett par röda klassiska converse också, men jag bestämde mig ganska snabbt att jag tyckte att 700 för ett par obekväma tygskor faktiskt inte är så värt. Hittade dock ett par kopior på skokanonen för 5o riksdaler som inte var obekväma alls. Jag känner mig mycket nöjd. Nu måste jag bara försöka trasha till dem innan jag använder dem i mer seriösa sammanhang. Skor i modell converse ser så töntiga ut när de är skinande rena och nya. Man ser ut som en riktig amatör om man kommer med dem i det skicket.

1998

Idag har jag varit sådär nostalgisk. Tittat på lite skolfoton och förfasats över hur jag såg ut (Och nej, jag tror inte att jag skulle se så mycket bättre ut idag om jag fick chansen att ta om dem). Korten från högstadiet är dock skrämmande, man ändrades så sjukt mycket under dom tre åren. Kom på att jag inte tog några kort på lägret på Ängsö i sjuan. Jättesynd. Fick lite ångest när jag tänkte tillbaka på hur man tyckte det var läskigt att det bara var 10 år kvar till 23 när man fyllde tretton. Nu är det 4 månader. KUL! :(

Fan. Jag är INTE redo att fylla 23. Var tog min ungdom vägen? Känns som om jag har missat något. Var har jag hållit hus egentligen?

Fast, tja... Jag tror nog att jag mognat lite ändå. Jag kan till exempel glädjas åt andras framgång numera. Jag har verkligen insett det bara den senaste månaden, jag blir helt till mig för tusan! Jag skulle helst bara vilja lägga mig i en hög med mina vänner och gråta kollektivt över livet fram- och motgångar. Håller jag på att bli överkänslig? :D

Hur som helst tror att 2008 kommer att bli ett skitbra år av flera anledningar. Jag vet inte riktigt vad det är men jag tycker mig känna av att något sjukt bra är på väg att hända.

(... Och i december kommer jag troligen förbanna hela året som det värsta någonsin. Sån tur som jag brukar ha.)

Aaah.

Jag hade bara lektioner på tisdagen den här veckan. Hur skönt som helst. Det bästa med det hela är också att jag inte har något att läsa inför prov heller. Mmmmm... Jag kan ägna flera dagar åt intellektuell stagnation. Och kanske kan jag också olda mina intressen lite. Tänkte att jag skulle teckna lite. Kanske åka ned till konstmuseét och låtsas förstå mig på. Funderar även på att gå till domkyrkan ock kolla lite på rengöringsarbetet. Fast det kanske jag väntar med till 8 mars. Då fyller tydligen gamla orgeln 150 år och det ska firas med konsert. Det kan man INTE missa. Orgelmusik är så sjukt grymt. Jag sitter jämt och hoppas på att organisten ska få psykgryt och spela ouvertyren till Fantomen På Operan eller liknande. Du du du du du duuuuuuuuuu!!!!!!!!

Trevlig helg.

Oooh. Det känns ganska befriande att provet är gjort. Fast ändå känner jag mig oroväckande lugn. Jag vet inte om det är ett bra eller dåligt tecken :/

Haha, ja jäklar. Jag var ju tvungen att dra in Rudbeckianska Gymnasiet i ett av svaren. Jag fick någon slags fnitterattack just då när jag skrev det. Jag blir alltid så glad när jag kan blanda in Västerås. Lokalpatriot och ambassadör för min stad som jag känner mig i Storstaden. Jag älskar Västerås. Weeee! :D

När jag skulle åka hem och stolpade fram och gav spärrvakten min biljett så uppfattade jag att han sa något när han lämnade tillbaka den.
Spärrvakt: "*Mummel*"
Jag (tänkandes, ja vad är det nu då, gäller inte biljetten??!!): "Vad säger du?"
Spärrvakt: "TREVLIG HELG!!!"
Jag: "Jaså, jaha... Eh... Tack"

Man är inte direkt van vid att folket som sitter och stämplar biljetter är så trevliga... Han kanske var ironisk, eller så tyckte han att jag var sjukt snygg och ville säga något snällt. ELLER, så tyckte han att jag såg förjävlig ut och önskade mig en trevlig helg av rena medlidandet. Jag gissar på det sistnämnda.

Psykbryt

AAaaarrghghggg....

Imorgon är det prov och jag tycker inte att det har gett mig så stora kunskaper att läsa litteraturen. Holländsk Rennässans. Schweizeri. Maskaron. Ankarslut. Magnus Erikssons stadslag. Radialplan. Tessin hit och Tessin dit. Mööörrrrfff....

Jag känner för att göra något oväntat. Något konstigt. Ska psyka ut och ta ett tredje hål i örat snart har jag tänkt. Men jag måste köpa bedövningssalva först. Jag är så jävla feg. Men jag tror att det skulle vara snyggt. Jag är helt övertygad om att jag kommer se mycket tuffare ut med ett hål till.

Melodifestivalen.

Alltså. Helvete vad den tillställningen suger åsna. Jag var ju självklart tvungen att se skiten igår kväll eftersom det var från Västerås. Genomled en timme och alla låtar, sen var det nog. Fyfan!!! :C Jag fattar inte hur folk kan tycka det är så bra, och jag kan inte förstå hela hypen runtomkring. Nä. Inte min typ av musik, inte alls.

På fredag har jag prov igen. Det kommer väl gå sådär. Bara det inte blir några detaljfrågor om soldattorp så...

Jag har nästan ägnat mer tid åt den uppsats jag ska skriva i maj än läsandet inför provet. Inte så bra prioriterat kanske, men det gäller att börja med uppsatsen i tid. Annars sitter man där en vecka innan inlämning och har panikångest. Jag tror nog uppsatsen kan bli ganska bra, förutsatt att jag hittar rätt källor. Längden på uppsatsen lär ju inte bli några problem eftersom jag är rätt bra på att skriva långa utläggningar om just ingenting. Sånt gillar dom där borta på universitetet.

Köttfärslimpa

Jag har nu gått runt som en zombieliknande varelse i några dagar. Mitt tillstånd peakade som fan idag. Jag skulle köpa en förköpsremsapå pressbyrån till tunnelbanan direkt efter att jag klev av tåget.

Jag stod i kö någon minut och när det var min tur gick det ungefär såhär:
Jag: "Ööööh, jag vill köpa en köpförs...rimsa"
Killen i kassan: "Näää, köttfärslimpor säljer vi inte här, hehehe"
Jag: "Eeheheheee.. eee, alltså *harkel* en såndär till tunnelbanan som man köper en såndär gul lång... Åh, förköpsremsa heter det ju *sludder*"
Killen: "Du vill inte ha en kaffe också? Du ser ut att behöva en"

:S

Skitdag

Läraren imorse:

"Ja! nu är det såhär att jag glömde diabilderna hemma. Så vi kan tyvärr inte ha någon lektion idag"

Fan va bra. Då åkte jag inte alls 20 mil i onödan.

Tennisboll i huvudet

I fredags när vi skulle ha redovisning i gamla stan i två timmar smällde det till och blev svinkallt. Jag satte på mig hur mycket kläder som helst men det hjälpte inte. Jag kom även väldigt tidigt upp till Stockholm och tänkte att jag skulle gena över borggården vid slottet för att göra dagen mer spännande. Jag fick dock tvärvända som en jävla idiot framför en massa turister eftersom högvakten just ägde rum. FAN. Jag såg ganska dum ut.

Sen när jag gick prästgatan ner mot järntorget fick jag en TENNISBOLL I HUVUDET. Hur höga är oddsen för att något sådant ska hända? Den föll ju inte från ingenstans direkt, kom från en skolgård, men ändå.

Jag fick vänta nästan en timme innan vandringen skulle börja och jag började redan då förvandlas till en ispinne. Naturligtvis kunde jag inte smyga ifrån som hälften av klassen gjorde eftersom Riddarhuset skulle vara det sista stoppet. Ensam och sist som vanligt alltså. Men det gick rätt bra när jag väl började även om jag hade svårt att uttala vissa ord eftersom mina läppar var stela.

Haha. Det är så jävla typiskt. Speciellt tennisbollen. Alltid när jag försöker gå med någon slags värdighet smäller det till och händer något. Jag kan räkna upp en rad incidenter på samma tema. I höstas, till exempel, när jag upptäckte en extremt snygg kille i skolan så slutade det med att jag snubblade i trappen mitt framför honom. Eller när jag går i högklackat och lyckas se riktigt snygg ut i fem sekunder innan jag faller. Jag har lyckats gå in i glasrutor "Vaffan, jag trodde det var en öppning här!".

I lördags skulle jag, Maria, Åsa, Magnus och Simon bowla på Strike. När vi kommer ner upptäckte vi att det troligen hade varit smart att boka en bana innan. Så det blev inget. Vi gick till Sky Bar istället och där var ljudnivån så sjukt hög att vi faktiskt inte hörde vad vi pratade om, så det slutade med att vi bara satt och fånflinade mot varandra. Men det var kul ändå. Speciellt hissen upp, jag får alltid för mig att den ska skjuta ut genom taket som en projektil eftersom den går så snabbt.
Sen när jag gick hem från bussen i mörkret lyckades jag skrämma upp mig själv riktigt jävla ordentligt, och det slutade med att jag sprang sista biten. Jag funderade sedan på vad det är jag är rädd för;

Våldtäktssmän? Njae...
Rånare? Näää...
Varulvar? JAAAAA!!!

Jag har helt enkelt läst för mycket skräcknoveller. Värsta är väl att dylika varelser troligen känner min skräck på flera hundra meters avstånd och det torde ju då förvärra min situation.

Skit också. :(

Prisa Gud!

Jag har nu klarat ett helt år på universitetet. JAG FATTAR DET INTE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Och utan ett enda omprov. Så sjukt skönt. När jag läste att jag blivit godkänd på senaste provet (som jag absolut inte trodde att jag klarat), dansade jag en liten glädjedans och var tvungen att gå till toaletten eftersom jag började gråta. Ja, ganska pinsamt. Jag tror nog att provresultatsbesked är det enda här i livet som gör mig riktigt känslosam, och då menar jag italiensk-fotbollsspelare-som-gör-sitt-livs-mål-känslosam.

Tiden sedan i fredags på arkitekturmuseum har faktiskt varit bäst på hela året. I lördags gick jag till kåren efter mycket velande fram och tillbaka. Förfesten var dock roligare än själva kåren. Jag fuldansade hela kvällen och fick höra att jag var fascinerande! Jej! Hybris!!!!

Fast VARFÖR är det endast fula utbytesstudenter som stöter på mig? :C Är det bara de som super sig fulla nog för ett sånt utfall eller? (svar, troligen; JA) :C Oerhört tråkigt.

Arkiv X

Idag var jag för första gången inne i ett arkiv. Det var på arkitekturmuseum och det var precis lika spännande som jag tänkt mig. Eller ja, ungefär. Beläget en massa trappor ner, igenom dörren med "endast personal" skylt och bakom ståldörr. Vi fick se en massa modeller och rader med mappar med gamla ritningar. På en av hyllorna stod Gunnar Asplunds dödsmask. Det sistnämnda är sånt lite småkonstigt som jag gärna föreställer mig att alla arkiv innehåller.

Vi fick även lite uppgifter som gick ut på att i grupp förbereda och sedan prata inför alla om en speciell byggnad och tidsepok. Vi valde hötorgsskraporna och jag lyckades otroligt nog ordbajsa fast jag faktiskt inte vet ett skit om just de byggnaderna. Jag fann också mig själv nicka sakkunning instämmande när vi diskuterade andra byggnader. Jag kände mig lite konstig när jag kom på mig själv med att göra det. Ser så jävla dumt ut... Kanske inte när andra gör det, men när jag ska in och leka på samma nivå blir det bara för roligt XD

På fredag ska vi ha stadsvandring i gamla stan. Vi ska då parvis redovisa varsin byggnad för klassen på plats. Jag skrev upp mig för Riddarhuset. Ska bli skitkul! Hoppas jag får veta vem jag ska jobba med också. Det framgick inte idag... Lär ju gå till riddarhuset och kolla lite. Slutar säkert med att jag blir bortjagad av någon adelsman som känner lukten av ofrälse på långt håll :/

Ja, jag...

Tror att jag kan konstatera att jag valt helt rätt huvudämne. Jag vill ut och rädda byggnader NU! Upp till kamp mot modernisterna!! Hehe... :)

Från det ena till det andra. Alltså, Heath Ledger. Jag har sett fram emot nya Batman hur länge som helst nu och jag tyckte det skulle bli så grymt coolt att se Ledgers psykopat-Joker, men nu mår jag bara illa av det hela. Så sjukt sorgligt :(

Jag måste avreagera mig.

IDIOTFANHELVETESASÄCKEL! HATA HATA HATA HATA!!!!

Sådärja. Om jag bara hade mod nog att skrika ut det här i verkligheten till en viss person hade min värld varit mycket bättre.

Prov igen.

Men nedrans. Jag blir så inte godkänd på 1900-talsprovet som jag gjorde igår. Svensk surrealism?! Ursäkta, men jag orkade inte läsa den delen eftersom den var så tråkig :(

På tåget till skolan satt jag vid en person som luktade kräk. Så jävla äckligt. Först fattade jag inte vad det var som stank och luktade i panik lite diskret på mig själv. Jag förstod dock var det kom från när personen framför mig gäspade och andades ut XC
Fyfan, om hon inte gått av i Bålsta hade jag nog spytt själv.

På vägen hem med tåget hände något mycket spännande! Tåget blev indirrigerat på fel spår och var tvunget att backa tilllbaka till bangården vid stationen. Osmidigt gjort av de ansvariga, tänk om vi hade mött ett annat tåg på spåret? De hade ju säkert fått stoppsignal då, men om de kan klanta till det och låta ett stort passagerartåg gå in på fel spår finns det ju också en risk att de skulle missa det andra tåget som kommer i motsatt riktning. Eller? Jag tycker i alla fall att det var lite läskigt.

Oh! Jag har ju också glömt att nämna att jag förra söndagen såg Arn. Alltså, jag har inte läst böckerna, så jag tycker att den var helt ok! Jag tyckte faktiskt allt var bra förutom Gustaf Skarsgård. Han var mest bara stel och konstig. Filmen kändes dock lite seg, när den var slut var jag helt övertygad om att den hade hållt på i minst 3 timmar. Ja, mycket över 3 timmar! Det visade ju sig sedan att så inte var fallet. Tur att den inte var Fanny och Alexander-lång.

Hoppas det kommer fler historiska (som inte är så mycket skönlitteratur) svenska filmer. Det finns väldigt mycket i svensk historia som skulle göra sig bra på film :D kalabaliken i Bender skulle jag vilja se, haha XD

Men...

Jag fick C på 1800-talsprovet. Fan vilket sjukt tråkigt betyg. Jag hade faktiskt hoppats på ett B. Men jag vet ungefär vad det var jag missade, tror dock att allt jag skrev faktiskt var rätt, om jag inte slöat till på slutet och gett upp av rena skrivkrampen hade jag troligen nått högre.

Nu har jag fått E, D, och C. Alla låter ungefär lika mycket underkända. Ett E är från hälften rätt och tio poäng framåt ungefär, D är väl därifrån och 5-6 poäng uppåt. C är alltså mycket över hälften rätt, troligtvis över 3/4 rätt. Ett A är alltså nästan helt omöjligt att få, om man inte har alla rätt eller bara något enstaka fel.

F Fx E D C B A. Så otroligt medelsvensson av mig. Men jag är nöjd, speciellt med tanke på hur många som faktiskt hamnat på F eller Fx både på tentorna och omtentorna. Det är dock ganska ironiskt att jag lyckades få högsta betyg på det prov och århundrade som jag tyckte var mest tråkigt, jag fattade förtusan knappt vad de menade på hälften av frågorna!

Nu ska jag läsa om syntetisk kubism.

Universitetstudier...

... säkrade i ett halvår till. Jag drar en lättnadens suck. Jag trodde aldrig att jag skulle komma såhär långt. Jag trodde inte ens att jag skulle klara första halvåret. Jag har nu de poäng som behövs för att komma vidare. Hoppas jag klarar nästa prov, som är på måndag, också. Skulle vara ganska skönt att inte ha några poäng som man måste läsa in för att få sin examen.

Kollade lite på vad jag ska läsa i höst, blir väl som jag förstått det (om allt går som det ska dvs) kandidatkursen. Ahaha, det blir nog väldigt intressant, speciellt eftersom jag inte riktigt passar in i akademiska sammanhang. Blir tydligen några studiebesök i riksarkivet (jag kommer känna mig otroligt viktig just då, hoppas att jag får fingra på gamla dokument) och även något besök i NATIONALMUSEUMS KÄLLARE!!!!!!! OMG YESSSSSSSS!!!!!!!!!!!!!!! Bara orden "samling vid personalingången" och "nationalmuseum" i samma mening får mig att vrida mig i nördsspasmer. Jag har redan börjat fundera på vad jag ska ha för kläder vid detta ypperligt högtidliga tillfälle. Jag måste också fundera ut hur jag ska kunna agera normalt och inte gå omkring med ett ytterst oklädsamt fånflin och regelbundna fnitter under hela studiebesöket.

För några år sedan när jag var på Gripsholms slott blev det fan pinsamt när jag inte kunde dölja min min totala excitement över den historiska miljön, om jag hade varit själv på slottet hade jag troligtvis sprungit omkring, gjort piruetter och sjungit falskt i rena uppspeltheten. :D

2008

Äntligen kan man lägga pisshelvetesbitchåret 2007 bakom sig och blicka framåt. Även om jag känner lite prestationsångest så ser jag fram emot det här året. Mina ambitioner nådde nya höjder medan jag tittade på fyrverkerier i natt och även om det troligtvis var vanlig hybris jag drabbades av känns det som om 2008 har mycket att erbjuda.

Spelade TP igår kväll. Svarade fel angående ett skämt som åsyftade Erik XIV. Jag kan tamefan inte släppa det. JAG BORDE KLARAT FRÅGAN. Jag kunde inte sova på hela natten. :C