Lilla rödluvan

Ooooh wiiiieeeee! Jag har sytt en röd luva! Den blev sjukt bra! Den ser riktigt lyxig ut i röd sammet och en stor sidenrosett. Skulle utan tvekan gå runt med den på stan om det vore mer socialt accepterat att spatsera omrking med slängkappa till vardags.

Ser seriöst sjukt sexy ut. Aaah. Fan va jag är nöjd med mig själv.

Nu behöver jag bara en korg. Sen jävlar är det jag som drar ut i skogen och skrämmer bärplockare.

Åååh.

Fan. Läste igenom mina blogginlägg för i år och det är tamefan helt jävla sjukt att jag har nojjat över samma person sedan januari. Hade nästan förträngt hur jävla roligt det var på den där förfesten i januari. FY FAN VAD DET HÄR SUGER. Det är smärtsamt att läsa om det. Jag visste fan redan för ett halvår sedan att det var något men ändå har jag bara låtit det vara. Fan fan fan. Att jag ska vara så feg. Att ANDRA ska vara så fega också för den delen.

Sen när jag helt plötsligt fick veta att personen i fråga tänkt precis lika mycket på mig, lika länge blev det plötsligt helt euforiskt för att sedan sluta tvärt och omotiverat. :(

Jag börjar nästan grina. Och jag hatar det. Jag har ALDRIG mått såhär dåligt över något sådant här förut. Jag känner mig lurad! Jag hade verkligen inte tänkt mig att det skulle sluta såhär, och verkligen inte så tidigt. FAAAAAAAN.

Jag vill ha tillbaka våren 2008, känns som att den gått förlorad nu. :(

Naken man.

I torsdags kväll när jag var på väg hem såg jag en naken man en bit från cykelbanan. Okej, han var ju inte helt naken, han hade ju faktiskt, om än väldigt avslöjande, stringkallingar med nitar på sig. Han bara gick runt där i det höga gräset och såg fundersam ut, nästan som om han letade efter sina kläder. Jag ångrar som fan att jag inte drog upp kameran och tog kort på spektaklet.

Igår hittade jag äntligen exakt en sådan vit klänning som jag letat efter på rean. Jag har under hela våren haft en jävligt stark längtan till att sy mig en lilla rödluvan-cape av okänd anledning. Klänningen kommer att fullborda outfiten. Skor att ha till har jag redan... Åh... Dom är så tidigt 1800-tal. Aaaooo, så jävla hett. Frågan är nu när jag får tillfälle att ta på mig det här. Om jag lyckas lura med mig någon till Å2s burleskfester kanske jag kan glänsa med det där. Eller så får jag vänta tills det blir halloweenfest på Kåren igen. Måste ju fan matcha 1700-talssminkiningen jag hade förra året, kanske måste jag se ännu grymmare ut i år och då är ju lilla rödluvan det givna valet. Fyfan... Det här kommer bli bra. Med en liten oskyldig korg övertäckt med rutigt tyg till är det nästan lite porr över det hela. :D

Kan också tillägga att jag börjar längta till hösten. Som jag redan nämnt så har ju den här sommaren varit den sugigaste EVER, så det ska fan bli skönt att ha något att göra igen. Plus att jag köpt en massa höstkläder. Senast en stickad kort klänning. Oooh, den är så sjukt fin. Den ser helt fabulös ut till min skinnjacka. Jag måste fan se helt fantastikt ut i höst. SERIÖST. Man vet aldrig vem man kan råka stöta på och om det händer vill jag se så bra ut att det gör ONT för personen.

XD

Den stora frågan är nu:

Ska jag göra bort mig via sms eller avakta och göra det i verkligheten istället?

Jag tror det andra alternativet är det bästa. Men det förutsätter såklart att även ett tillfälle ges i verkligheten. Kan även tänkas att om inget tillfälle ges så är det inte ens lönt att pröva.

Om tillfället kommer upp, och jag verkligen tar mig i kragen och säger rakt ut vad jag tycker kommer jag troligtvis ha mig själv som idol ett jävla bra tag framöver, oavsett hur allt går.

Jag tror också att jag behöver uppleva den brutala verkligheten. Jag tror faktiskt att jag tenderar att leva i en allt för fluffig tillvaro just nu.

Hur som helst så tror jag att hösten kommer att bli ganska intressant. Om den inte blir intressant av sig självt så tänker jag se till att den blir det. Yeah baby, yeah.

Facebook

Har kommit på att facebook egentligen är en väldigt udda företeelse. Plötsligt blir internet så mycket verkligare när man finner sig själv kolla upp folk som man egentligen inte borde kolla upp. Men jag kan fan inte låta bli. Det är så sjukt roligt när man upptäcker att alla har exakt lika mycket fula kort (som mig) på sig själva taggade till sina profiler.

En annan pikant detalj är ju hur mycket bättre alla sedan ser ut på sina profilbilder. Haha, dessa jävla myspace-poses. Gärna lite snett uppifrån och taget i badrummet eftersom det är finljus där. :D

Va?

På Pluto igår;

"Vad heter du då?"
"Eeh. Madeleine"
"MEN VAD FAN ÄR DU SVENSK ELLER???!!!"
"Ja..."
"Okej, det ser du inte ut för. Helt alltså? ÄR DU SÄKER PÅ DET??!!"

Sen började människan stöta som fan på mig och jag fick bara mer och mer ångest. Fy fan, vad jag mådde dåligt. Jag känner verkligen inte för något sådant just nu.

Vik hädan era jävla idioter. Lämna mig ifred för fan! :(

För övrigt så kan jag ju säga att jag börjat fila på en utveckling av min klädstil. Alltid när jag krisar ihop över något så syns det på mig. Jag tror det blir väldigt mycket svart i höst. Då lär jag se ännu mer otillgänglig ut än vad som är normalt för mig. Men det är ju bara bra, då förskonas jag från närmanden av det motsatta könet helt och hållet. Då slipper jag bli sårad ännu en gång.

YAY. Fy fan.

Men klädstilen blir grym, det blir den. RESPEKT!

Sunk-Sverige

Jag har nu kommit på tre saker som jag HATAR med sommar-Sverige.

Rastplatser
Rastplatsers toaletter (Är det där vad jag tror det är på väggen?)
Vägkrogar (Typ "Dinners")

Uäck.

Något positivt är dock att jag äntligen fick se Alvastra klosterruin idag. Samt att jag fyndade lite på en loppis.

Annars är allt åt helvete som sig bör. Jag längtar tills den här skitsommaren tar slut. FAN! :C

I curse the day you were born!

Just det!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Nej. Jag fattar inte hur killar, eller några av dem i alla fall, tänker.

Enligt färsk empirisk forskning tänker de inte alls.

FY FAN. :C

Helvetesfan

Varför ska allt plötsligt gå så jävla dåligt för mig? FAN. Jag hatar mig själv och allt just nu.

Helst skulle jag vilja hyra en stuga långt uppe i ödemarken och bara vara för mig själv i två veckor. Ägna mig åt friluftsmåleri och förbanna omvärlden.

Seriöst. FAN FAN FAAAAAAAAAAN!!! Varför varför varför skulle detta hända mig. Jag skulle tamefan ha lyssnat på mina instinkter redan i januari och stannat hemma den där fucking jävla skitkvällen då jag inte ens kände för att gå ut. Då hade aldrig det här hänt. Då hade jag kanske kunnat koncentrera mig bättre i skolan under vårterminen också.

Jag börjar nästan tro att Gud finns och att jag endast existerar för att han ska ha någon att jävlas med. Men ändå kan jag inte motstå att se stor humor i hela situationen. Jag är nu ännu ett steg närmare att bli en crazy cat lady när jag blir äldre. Antingen det eller så vaknar jag upp när jag är 40 och inser att jag bor ensam i ett litet renoveringsobjekt till hus med endast mina antikviteter som vänner. Det blir trevligt det.

Gråt :(