Okej, jag har blivit väldigt svart tydligen. För någon vecka sedan träffade jag en kompis som jag inte sett sedan slutet av maj:
"Okej, du har varit lite mörk förut men nu vettfan, är du goth nu?"
Jag har alltid varit gothare i smyg. Jag älskar allt som är läskigt och Morticia Adams-stylish. Fast jag kan nog titulera mig gotisk med stil. Inte nåt jävla trasselhår och en urtvättat gardin med trumpetärmar på överkroppen.
Det känns dock som att det är först nu som jag faktiskt vågar leva ut allt det här. Jag bryr mig fan inte ett jävla skit om vad folk tycker om mig längre. (Eller är det en försenad tonårskris kanske?)
Allt jag kan säga är att det känns jävligt bra. Weeeee!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar