Okej, då var det dags för lite besserwisseriteter igen. Den här gången tänkte jag förklara vidare kring lite av det jag fläkte ut i den här posten.
Lite nationalromantik, lite gustaviansk...
Hel den här grejen exploderade igår när jag blev utsläppt på grönbete i Hagaparken i några timmar. Det var faktiskt första gången jag var där, vilket är ganska sorgligt.
Nu borde jag ju tagit lite mer kort än bara den här, men vädret var inte det bästa:
Det började regna precis efter att pappa åkt iväg med bilen så jag blev mer eller mindre strandsatt i snålblåst och spöregn. MEN DET GJORDE INGET!!! Jag trivdes ändå!
Dock tycker jag att det är väldigt jobbigt att vara ensam när jag är omgärdad av såna coola grejer! Det går ju liksom inte att börja prata högt om vad det är man ser när man är ensam. Nog var det folktomt så att ingen hade ju hört det, men man vet aldrig. Hagaparken är en miljö där det kan dyka upp en joggare när man minst anar det och man vill ju helst inte skrämma livet ur dessa. Men det här med att inte kunna prata om kulturella saker är ungefär för mig som att vara väldigt bajsnödig och inte få gå på toaletten. Bajs är nog också ett ganska bra ordval i den här kontexten då det jag oftast pratar är ren skit.
Men hursomhaver! Nu till det jag verkligen ville komma fram till, inspiration "Romantiskt 1700-tal". Jag gjorde en liten snabb bild med klänningar från modcloth.com och Vivienne Westwoods Anglomania samt en gripsholmsfåtölj. Det här säger troligen inte så mycket för någon som inte är jag eller har insikt i hur min hjärna fungerar, men ändå.
Bilder från:Bukowskismarket, Modcloth och net-a-porter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar