Mmmm Gustavianskt...

Var i Stockholm igår. Efter en sväng till universitetet kände jag mig på bra humör och bestämde mig för att strosa runt planlöst i stan ett tag.

Hamnade efter ett tag i något slags antikgetto. I detta getto av antikaffärer och auktionshus hittade jag en affär med enbart gustavianska saker. Byråer, speglar (fakking speglar!!! :D) och stolar tills man storknade.

Naturligtvis såg jag just då ut som en lodare och kunde inte riktigt förmå mig själv att gå in.

Nästa gång jag ska till universitetet tänker jag klä upp mig som FAN och kanske våga mig in i butiken. Det är inte på något sätt värdigt att stå utanför och trycka näsan mot glasrutan med lite dregel i mungipan.

Måste... Tafsa... På... Gustavianska. Speglar.... Gaaaaaaaahhhh.....

Ett mardrömsscenario vorde om jag gick in och råkade se för inbjudande ut så att samtal uppstod. Jag skulle troligen göra bort mig totalt och inte kunna se skillnad på ett spiralband och en löpande hund-bård.

Jag blir nervös av riktiga antikviteter. Och när jag blir nervös blir jag väldigt konstig. Antingen börjar jag prata alldeles för mycket eller så vet jag inte vad jag ska säga alls.

Detta påminner mig om den gången jag råkade tas för guide på Nationalmuseum eftersom jag föreläste högt och ordbajsande om konsten för mamma och pappa. Awkward.