Nu har jag ju helt gett upp en av distanskurserna eftersom en av lärarna tycks hakat upp sig på ETT ORD jag använde i februari för att beskriva en lag. "Eftersom du använde det här ordet i beskrivningen ser jag att du inte kan det här". Den här läraren ville också få till det som att hela internet är olagligt, men det är en annan historia...
Känns sådär att jag blev godkänd på det som kursen handlade om, webdesign, och inte på ett av sidospåren. Men jag släpper det där nu, jag kan glädja mig åt att mina htmlkunskaper har friskats upp i alla fall.
Den kursen som jag tänker slutföra börjar smått visa sig att tankeläsning är ett av kraven för att bli godkänd på sista uppgiften. Alltså, helt jävla ärligt nu, hur fan ska man kunna veta vad de förväntar sig när den avslutande uppsatsen endast har instruktioner för hur man ska formattera skiten? Nu har jag kompletterat med en engelsk version eftersom det var problemet första gången jag blev underkänd. Nu vill de att jag ska skriva två sidor till om ett menyval. Vad blir nästa? Tysk version? Uppsats på fornnordiska? Uppsats skriven i blod?
Fan alltså. Jag längtar tillbaka till SU, där var de ärliga om en uppsats sög och där fick man aldrig "chansen" att komplettera flera gånger eftersom de faktiskt hjälpte till om man inte fattade. Men oftast fattade man vad de ville ha på första försöket.... De gånger jag kompletterade saker där var på grund av tidsbrist eller att jag varit sjuk och helt enkelt missat ett avsnitt. Vi skrev nog 15 tentor och 20-30 uppsatser och essäer där. Jag gjorde TVÅ kompletteringar på tre år - och då var kurserna dubbelt så invecklade som de jag tar nu! Fan varje tenta omfattade åtminstone 2000 sidor i kurslitteraturen och proven bestod av essäfrågor och ändå lyckades man skrapa ihop skapliga betyg eftersom lärarna var så sjukt bra på att förklara!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar