Igår när jag var och handlade på coop hamnade jag i kassan bakom en tant som minst sagt handlat VÄLDIGT mycket. Varorna tog aldrig slut. Bland annat noterade jag att hon köpte 5 stora paket flingor, tio par trosor och 6 stora sillburkar. När allt var instämplat och klart hamnade notan på cirkus 2000 kronor. Detta är inte direkt normalt att handla för i en närbutik och naturligtvis svämmade varorna över på bandet. En andra kassörska hjälpte henne dock att börja packa.
Vid det här laget hade jag nog stått i kö i minst 10 minuter, hela tiden bakom samma tant. Naturligtvis trodde jag att äntligen skulle det bli min tur men... Nej. Det var nu det började på riktigt.
Tanten började bläddra i sin plånbok, drog klart och tydligt upp fyra femhundralappar och studerade dem noga, tvekade... Räknade dem igen... TVEKADE... Och SÅ kom då den där repliken som nästan får mig att strypa folk som står i kassan.
"Jag måste ta bort lite"
Efter mycket tänkande bestämde hon sig för att dumpa flingorna. Kassörskan drog snällt av dem från pislistan. Summan hamnade nu på ungefär 1900.
.
.
.
.
.
.
.
En kvart senare hade denna procedur upprepats oberäkneliga gånger. Tanten hade till slut tagit bort varor för över 800 kronor.
Jag dog lite inombords.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar