måndag 18 maj 2009

Oj, hjälp.

Hm. Alltså. Jag har ju aldrig riktigt tyckt att det är okej att hålla på och låta sådär mycket som våra grannar gör och visst fan är våra (och resten av trappuppgångens) klagomål befogade. Men... Nu börjar det gå lite för långt. Mannen som bor under oss har fått något slags ryck och har nu börjat klaga på allt dessa ljudmonster gör. Han börjar bli lite väl nitisk. Plus att jag tror att han är rasist vilket inte gör det hela så mycket bättre. Det känns som att personer som honom är skälet till att krig startar.

Jag törs inte ens lyssna på musik längre annat än i hörlurar (har aldrig fått klagomål på att jag spelar för högt men man vet aldrig)

Och om jag försvinner helt plötsligt är det troligt att jag ligger mördad i källaren. Jag träffade en av personerna som han klagar på idag och ja... Han gav mig minst sagt en riktigt läskig blick. PLUS att jag tror att han för några sekunder funderade på att knuffa in mig i väggen när jag gick förbi.

Något säger mig att det här kommer att sluta riktigt jävla illa. Obehagligt är det.

Inga kommentarer: