Alldeles nyss hade jag den stora äran att få prata med en telefonförsäljare. Detta var ingen vanlig säljare, neheeej! Den här killen hade minsann även ljudeffekter att bjuda på! När jag blev informerad att JUST JAAAAAG!!!! Skulle få en POCKETBOOOOK!!!!!! ALLDELES GRATIIIIIIIS!!!! Så var det någon i "bakgrunden" som apploderade och tjoade. Jag såg framför mig hur han tryckte på applåder-knappen när han levererat de goda nyheterna.
När jag inte nappade på erbjudandet, och desperationen i hans röst nådde helt nya nivåer, försökte han att locka mig med boken "Alla får ligga". Han flikade dock in med ett "Men den behöver väl inte duuuuu!!!??? HEHEHEEEE!!!!!" för att släta över att han precis erbjudit mig en gratis självhjälpsbok.
Vid det här laget kunde jag inte riktigt få fram ett ord eftersom jag hade JÄVLIGT svårt att inte skratta ut honom totalt. Jag har verkligen aldrig varit med om en mer ivrig försäljare. I hans röst kunde man dock, förutom desperation, urskilja ett mörker. Bakom den överentusiastiska ytan fanns en mycket osäker pojke som gett upp hoppet om livet.
Kunde ju inte direkt bli förbannad, så jag tackade vänligt men bestämt NEJ och sa hejdå när han precis gick in på sitt tredje fantastiska erbjudande. Jag hoppas det räckte. Om "Alla får ligga" kommer hem till mig ändå blir jag rätt lack.
Nu såhär efteråt har jag kommit på en massa grejer jag borde sagt:
"Jag är blind :("
"Den boken fungerade inte för mig :("
"Jag lärde mig aldrig att läsa i skolan :("
"Jag ägnar inte min tid åt simpel litteratur"
Påminde rätt starkt om den här också:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar