Det är fan inte sant.

Som om allt inte var skit redan så har det nu uppkommit ÄNNU ett jävla ångestmoment för mig i skolan. VAD FAN?!

Jag ställer nu frågan som jag som jag begrundat ett antal år:
Hur lyckas jag hela tiden hamna i de mest konstiga situationerna?

Jag vill inte gå till skolan på tisdag. Men jag måste. För Kåren vill prata med SAMTLIGA i klassen.

Hualigen.

Grupparbete.

Ah. Har jobbat hela dagen med ett grupparbete som ju inte blev av eftersom ja, jag blev dissad av min grupp. detär faktiskt inte så enkelt att göra ett sådant arbete själv. Först måste man ju göra tredubbelt så mycket som man borde göra och att diskutera med sig själv är inte så enkelt det heller.

Men nu är det gjort. Nu måste jag börja med förberedelserna inför PM seminariet imorgon.

Ja, sen har min stora dator kraschat också. Hårddisken är totalt utraderad. OCH tv:n gick sönder i förmiddags. Skit också. Är mest deprimerad över att jag hade lite foton på datorn som jag inte skrivit ut än. Blir till att rekonstruera dem i helgen. Hahah :D

Åh.

Jag har insett under dagen att jag är en stor ärkemes.

Att jag har problem att uttrycka mig känslomässigt är ju knappast en nyhet. Att jag däremot verkar ha stora problem med att uttrycka total avsaknad av känslor också är något nytt.

Och då slår jag på trevlig-madde och lyckas med det få den stackarn att tro att jag är intresserad. Och när det kommer glasklara sjukt-intresserad-kommentarer från honom skämtar jag bort allt och börjar prata om något annat.

Jag önskar verkligen att jag var intresserad av killen, han är skitsöt, lite småcool, har riktigt schysst stil och verkar jättesnäll... Men han attraherar mig inte för fem öre. Inte min stil alls. Jag skulle bara känna mig totalt jävla off om jag var med honom.

Det här kommer nog att sluta med att jag börjar Mercy-dejta. Jag känner mig så jävla elak när jag dissar honom.

Jahaja. Ja. Ångest.

Okej, först vill jag bara säga att haloweenfesten var jättekul! Då var det bekräftat att bara man är utklädd så kan det inte gå fel.

Ungefär där slutar sedan roligheterna och ångesten tar vid.

Jag blev förföljd av okänd kille, nackdelen med utklätt folk är att man inte ser vem det är. Hm. Det var lite läskigt.

En annan människa fick mig att känna mig lite nervös vilket resulterade i att jag försökte skratta bort pinsamheterna och köra *ryggdunk* (ah, klassikern!)

Ja, och sedan på slutet så infann sig då ångesten. Och inte vilken ångest som helst, neheeej, den här var som en käftsmäll över allt annat dåligt som hänt under året. FY FAN. Jag klarar inte av det här, jag orkar inte. Men jag är alldeles för snäll för att vara otrevlig och visa att jag INTE är intresserad. ALLS. NÅGONSIN. EVER.

Ja, så nästa vecka blir det till att vara på alerten i skolan och vara ständigt förberedd på att slänga sig undan och gömma sig.

YAAAAAY! :(

Maskerad!!!

JEEEEJ! It ez finally happening!

Ikväll är det halloweenfest på kåren. OMG Fatta hur ohälsosamt länge jag planerat inför det här! Jag började reka redan i december förra året.

Om det inte blir kul ikväll blir jag seriöst förbannad. Fast, det ska faktiskt till mycket för att en sådan här kväll ska bli förstörd (tänk, öl slängd i ansiktet-nedslagen-och-drogad-dåligt).

Jag är faktiskt ganska säker på att det kommer bli jätteroligt.

Äntligen får jag dra på mig min rödluvan outfit och strutta my stuff. Jag blir nästan lite orolig för mig själv eftersom jag känner mig väldigt hemma i den där klänningen och luvan. Hm...

Nu ska jag ladda kameran. Sen blir det till att förbereda sig på att vara in-character hela kvällen.

Blue Moon Bar.

Igår var jag på Bmb igen. OMFG. Det var minst sagt jävligt packat. Folk var som sig bör otrevliga och arroganta. Jag har kommit på att det är vissa damer i åldern 30-40 som är mest otrevliga. Dessa skabbiga vrak ser alla också likadana ut. Upptuperat hår som typ ligger som en jävla skärm i pannan, fula spetsiga stövlar, nån ful topp... Och sedan spacklade så överjävligt att det ligger kakor i ansiktet på dem. Alltså, ser de inte själva att de gör sig fulare än vad de egentligen är i denna mundering?

Som jag sade tidigare i år, Bmb är najs, men folket som går dit är läskiga.

Hej ångest.

OMFG. Jag har aldrig haft en sådan här jävulsk tentaångest någon gång. Jag kommer faila som fan på provet om exakt en vecka. Det här inte roligt på något plan alls.

Fast, jag kan ändå glädja mig åt att jag just fick reda på något riktigt roligt (inte för dom) om några som uppfört sig riktigt jävla illa mot mig. Jag tror det är sånt som kallas Karma. HAHA. In your face bitches!!!!! Hoppas ni kommer lida riktigt mycket, det hade jag iaf gjort om jag hamnat i samma situation. Weeee!!!!